Ny adress

Vi har bytt adress på vår blogg.
Den nya adressen är:
www.endatorperelev.se

Utvärdering och artiklar i HD

Utvärderingar

Under vårterminen genomförde LIN Education en utvärdering av projektet. En enkät var riktad till elever och en enkät riktades till pedagoger.

Enkät elever

En sammanställning av enkäter hittar du här. Ser vi på antal svar på enkäten så är det rätt så många elever som har svarat. Enkäten riktade sig till elever i årskurs 1,4,7 och årskurs 1 på gymnasiet, de elever som under läsåret har haft en personlig skoldator. Totalt har lite över 1200 elever svarat på enkäten. Många elever upplever bland annat att datorn ger större möjlighet att lära mera i skolan än tidigare. En stor andel av elever (62%) upplever också att de har fått större inflytande på sin undervisning nu efter att de har fått var sin dator. En kritik mot dessa positiva tendenser kan vara att eleverna svarar positivt för att de inte vill mista sina datorer. Det kan också vara nyhetens behag. Även om det skulle vara så är vi mycket nöjda med enkätens resultat. Det skall bli spännande att följa utvecklingen vidare.

Enkät pedagoger

LIN Education genomförde också en enkät bland pedagoger. En sammanställning av enkäten hittar du här. Enkäten riktade sig till de pedagoger som på något sett var berörda av projektet "En dator per elev". Också här ser vi positiva resultat. Framförallt så ser pedagogerna att datorn har lett till att det är enklare att variera undervisningen och eleverna får mer inflytande över sin undervisningen. Detta stämmer bra överens med vad eleverna svarar i sin enkät. Samtidigt ser vi att det är få pedagoger som använder sociala medier som ett verktyg i sin undervisning. Eleverna upplever det samma. Här är det en diskussion om elever och pedagoger endast tänker på Facebook när de läser sociala medier.
Frågan som pedagogerna svarade på var denna: Hur ofta använder du dig av sociala medier i undervisningen? (ex.Facebook, Twitter, olika forum)
Sociala medier i undervisningen är ett väldigt kraftfullt verktyg för att aktualisera vad som händer i världen. Inte minst kan man se detta om man lyfter in exempelvis Carl Bilds twitterflöde i SO-undervisningen.

Artiklar i HD

I lördags uppmärksammades projektet i två artiklar i Helsingborg Dagblad. Bland annat satte de fokus på hur stor del av serviceärenden det varit under det första läsåret i projektet 12/13. Vi har under denna period haft väldigt få försäkringsärenden, samt få stöldärenden. Vi ser detta som väldigt positivt. Mycket av orsaken till detta är bland annat hur projektledare och ansvarig personal ute på skolan har arbetat med frågan kring hantering av elevens dator. Ansvarig personal har sett över datorn flera gånger. Har man upptäckt något som inte var bra, har man diskuterat detta med eleven och ibland tagit en diskussion med vårdnadshavare. Under läsåret har också LIN Education haft en teaterpjäs ute på skolorna där man har visat på hur man tar hand om sin dator på bästa sättet. Vi har också sätt att eleverna i Ängelholm tar vara på varandras datorer genom att lämna in dessa om man har hittat en dator som inte är sin egen.
Artikeln om försäkringsärenden hittar du här.
HD's artikel om enkäten hittar du här.

Pedagogiska insatser

Nu under läsåret 13/14 fortsätter vi att satsa på pedagogerna. Under hösten erbjuds pedagoger i Ängelholms kommun att ta del av olika inspirationsföreläsningar med fokus på En dator per elev. Först ut är Andreas Skoog, tisdagen 24 september som kommer att prata om "Nätet som källa i undervisningen - härligt eller förfärligt?" Anmälan görs via Fronter. Vi har också dragit igång nätverk för personal i olika årskurser samt att vi kommer att ha olika ämnesträffar med fokus på En dator per elev.

Terminstart hösten 2013

Läsåret 13/14 är i gång! De första veckorna har det varit full av aktivitet ute på skolorna i Ängelholms kommun! Inom projektet "En dator per elev" är det än hektisk period som handlar om att få allt att flyta på och fungera. Nu har ytterligare ungefär 1700 elever fått tillgång till en bärbar dator som verktyg i sin utbildning. Utlämningen har gått bra också detta år och vi har tagit lärdom från fjolåret. Samtliga personer ute på skolorna har gjort en fantastisk insats, uppbackade av IT-avdelningen (ESN) som varit på plats för att hjälpa till om några tekniska problem uppstod. Runt om på skolorna har man pratat och diskuterat regler för användning med fokus på nätetikett, hur hanterar vi datorn och vart eleven vänder sig för att få hjälp.

En undersökning om ungas mobilvanor visar att surfande via mobil har ökat explosionsartat de senaste två åren för ungdomar i 16-årsåldern. Pressmeddelandet från Statens Medieråd kan du läsa här. Läs också detta tänkvärda inlägg på bloggen till Surfa Lugnt. Detta sätter också fokus på hur vi kan nå ut till barn och unga så att de kan bli säkrare nätsurfare. Här hittar du några länkar:

• Säker på nätet - Skolverket
• Jag <3 Internet - Statens Medieråd
• Nosa på nätet - Statens Medieråd
• Surfa Lugnt
• Kränkt - Datainspektionen

Fokus inom projektet denna termin är pedagogik, pedagogik och pedagogik. Därför inviteras pedagoger inom Ängelholms kommun också denna termin till inspirationsföreläsningar om hur man på bästa sätt kan använda datorn i sin undervisning. Detta läsår kommer bland annat Andreas Skoog för att föreläsa om hur man kan arbeta med nätet som källa, ex Creative Commons. Andreas har en egen blogg som du hittar här.

RIKT (Resurs för IKT) står central för allt som rör som inom IKT i Ängelholm. Här erbjuds det fortlöpande möjlighet för att komma på kurs inom olika områden. Logga in i Fronter och leta upp rummet BUF-RIKT för att se vad som händer framöver. Nätverk kring de klasser som har haft 1:1 i ett år fortsätter och vi startar upp nya nätverk för de klasser som denna terminen startar med 1:1. Vi planerar också in ämnesspecifika träffar.

I tisdags var det en heldag med Creaza (Carl-Morten, Arild och Josef) och alla pedagoger var inbjudna att bli inspirerade av vad man kan använda de olika verktygen till i sin undervisning. Genom lärplattformen Fronter har alla pedagoger och elever i Ängelholms kommun tillgång till Creaza. 

En ständig fråga är hur framtiden ser ut. Vad ser vi för utveckling inom IKT i skolan? Ett försök till svar på frågan kan man se i denna film från NCM Horizon report 2013.

Villanskolan Surfar Säkert

Villanskolan är kommunens största f-6 skola med drygt 500 elever. Våren 2004 startade vi vårt Surfa Säkert- arbete. Vi ville veta mer om vad våra elever gjorde på nätet och kunna hjälpa dem att hantera all information på ett vettigt sätt.

 I nästan 10 år har vi undersökt vad som är aktuellt för eleverna just nu. Vi har använt oss av våra maskotar Ville och Wilma samt föreläsningar, värderingsövningar, livskunskap, drama och samtal för att föra ut budskapet till våra barn: På Villanskolan surfar vi säkert! Dessutom har alla barn i åk 2- 6 fått svara på en anonym enkät via Fronter.

Vi inleder vårt Surfa Säkert arbete med att Wilma (och ibland Ville) besöker alla klasser i åk 1- 6, där vi spelar upp en liten dramatisering om hur Wilma mår när någon varit taskig mot henne på nätet.Barnen får hjälpa Wilma och sedan pratar vi om hur man ska vara en bra kompis. Beroende på ålder så lägger vi tonvikten på olika saker. Vi vill också uppmana barnen att vara ute och leka, röra på sig och inte sitta vid datorn för länge.

Årskurs 1 – Att skriva sig till läsning

Sedan 2012 arbetar alla årskurs 1 på Villanskolan med Att skriva sig till läsning, vilket skolledningen tog beslut om. Redan 2011 startade två årskurs 1 klasser med ASL – metoden. Övergripande för arbetssättet är att eleverna använder datorerna varje dag i skolarbetet för att lära sig att läsa genom att skriva på datorn. I vårt Surfa Säkert arbete kunde vi därför ge årskurs 1 en skrivuppgift som de genomförde med glädje: ”Skriv ett brev till Wilma och Ville och berätta vad du gör hemma på fritiden, om du använder datorn”.Och vilka brev vi fick! De hade skrivit och ritat och skapat fantastiska berättelser. Detta var en uppgift som barnen gärna tog sig an. Det verkade som om frågan skapat intresse och vilja att berätta.

Årskurs 4 – Fronter som lärplattform

Redan från start i vårt en-till-en projekt har årskurs 4 arbetat med att använda Fronter som den lärplattform den ska vara. Inlämnings- och individuella mappar, forum och enkäter är några exempel på detta. Denna grundläggande kompetens är viktig för elevernas fortsatta skolgång. Det blir därför en naturlig arbetsuppgift för fyrorna att svara på vår Surfa Säkert enkät.
Enkäten skapar vi i Fronter och alla elever i årskurs 2-6 har svarat på våra frågeställningar om nätanvändning, populära mötesplatser och kränkningar. Vi vill också att de ska fundera över vad de skulle göra om de råkar ut för mobbning. Enkäten visar att förtroendet för oss vuxna är stort och vi vill att eleverna ska skapa en inre kompass – i hur man ska vara på nätet.

IKT-rådet

Våren 2013 startade vi på Villan IKT-råd där eleverna är representerade. Barnen i årskurs 1-3 och årskurs 4-6 har träffats en gång i månaden och ett av deras första uppdrag blev att ta del av vår Surfa Säkert – kartläggning och diskutera och utvärdera resultaten. De äldre eleverna fick gå ut till sina klasser och presentera våra diagram för sina klasskompisar Det finns en vinst i lärandet när elever lär av varandra, många bra diskussioner och tankar kom upp under dessa korta genomgångar. Även de yngre eleverna i IKT-rådet fick också titta på diagrammen – och därefter reflektera tillsammans.

Likabehandlingsarbetet

Enligt skollagen ska huvudmannen se till att varje skola bedriver ett målinriktat arbete mot kränkningar för att motverka kränkande behandlingar av elever, även på nätet. Det ska genomföras åtgärder både för att förebygga och förhindra att elever kränks. Vi på Villan har ett väl utvecklat och gediget likabehandlingsarbete sedan många år tillbaka.
2008 blev vi en Friendsskola och året därpå fick vi Friendspriset som en skola som ärsärskilt bra i arbetet med att engagera och inspirera lärare och elever i kampen mot mobbing. Surfa Säkert och säkerhet på nätet har alltid varit en del av Villanskolans likabehandlingsplan.

En inre kompass

Eftersom kommunens satsning på en dator per elev är igång och utbudet på program, information, spel, bilder, text och sociala medier ökar – är det viktigt att vi pedagoger tillsammans med eleverna samtidigt förbereder och arbetar med trygghet och förmåga att hantera all information. Nya situationer uppstår och de behöver utveckla förmågan att kritiskt granska och hantera dessa. Vi delar inte medias bild av att lärare är okunniga om nätkränkningar utan ser istället att de utvecklas och tar tag i problemen.

Med Surfa Säkert arbetet vill vi förbereda inför livet – och låta eleverna vara medvetna om vad som kan hända – både hemma och i skolan. Det som händer på fritiden påverkar skolarbetet och gränserna suddas ut. Vi måste lära våra barn att kunna koppla ner, att stänga av och samtidigt bli en medborgare i ett digitalt samhälle.

Hållbar IKT

Det bästa med egen dator är enligt fyrorna:
”Man slipper leta efter papper i lådan” ”Man kan skapa musik och film, det kan man inte med papper!”
Det som är mindre bra är:
”Att det gör ont i nacken efter tag”
”Ibland får man ont i ögonen om man sitter vid datorn för länge”.

Några elever i årskurs ett uttrycker följande:
”Man blir för lat, man skriver inte själv för det är en motor som skriver. Man förstör kroppen och får utslag”
”Man mår illa och blir snurrig om man sitter själv”
”Man hjälps åt med stavningen”

Vi vill hänga med i den IKT-utveckling som sker, men vi vill också att barnen leker, rör på sig och har direkta upplevelser av natur och kultur. Det finns ett stort värde i förstahandsupplevelser och att utveckla alla sinnen. Detta är en ständig balansgång mot ett allt mer digitaliserat samhälle.

Länktips

www.kränkt.se 
www.mediebarn.se
www.statensmedieråd.se
www.kollakällan.se

”Alla uppgifter blir roligare när de får använda datorn”

Efter ett halvt års arbete med implementering av En dator per Elev, ger några elever och lärare på Kungsgårdsskolans sin syn på projektet. Det får både ris och ros. Några tycker att valmöjligheterna är stora, att man kan göra nya uppgifter som inte var möjliga eller var mycket svårare innan. Andra tycker att man ägnar för mycket tid till att göra andra saker vid sidan av skolarbetet och att man då inte fokuserar på sina uppgifter.

Digitalisering av arbetsuppgifterna

Vi lever i ett informationssamhälle som ger oss oändliga möjligheter att ta del av vad som händer utanför vårt hem eller skola och även ger oss verktygen för att medverka i utvecklingen. Vår röst kan påverka en hel värld om man samverkar i det stora nätverk som kan manifesteras i olika format: sociala medier, bloggar, twitter, forum av olika slag eller en video från en mobiltelefon som kan bidra till ett regims fall, avslöja politikers korrupta moral eller ge oss inblick i våra barns lärande i skolan.

På Kungsgårdsskolan arbetar vi sedan ett halvt år tillbaka med att sätta igång annorlunda inlärningsprocesser med hjälp av ”En till En projektet”. Datorerna har kommit för att stanna och både lärare och elever måste omdefiniera sina uppfattningar om vad en dator kan användas till. Nu efter några månader ser vi att lärandet och dess uttryck kan redovisas på olika sätt med hjälp av datorerna.

Enligt Malin Widman, lärare i Svenska och Engelska på Kungsgårdsskolan kan man nu göra nya uppgifter med hjälp av datorerna. Det finns en större valmöjlighet både för pedagogerna och för eleverna att lämna in arbetsuppgifter av olika slag.
Hon anser att man måste äga tekniken för att känna sig säker inför eleverna och att hon känner sig aldrig färdig med att kunna det ena eller det andra. Det är en process och man lär sig nya saker varje gång man sätter igång en uppgift med hjälp av datorn. ”Jag önskar att jag kunde mycket mer”- poängterar pedagogen.

Hon har startat bloggen Kungsstars med elever i ämnet Svenska som andra språk i årskurs nio, där de skriver och publicerar saker som händer i skolan. De skriver om vad de tänker om olika ämnen och ger oss boktips. Malin har planer på att involvera även ämnet Engelska i bloggen till hösten.

Hon poängterar att även om tekniken kan underlätta mycket av skolarbetet och klassrumsuppgifter, så överger hon inte uppgiften att läsa en bok och ha den i handen. Den känslan måste eleverna uppleva, men tekniken kan underlätta för dem som har läs och skrivsvårigheter.

Elevernas verklighet: Datorer och Sociala medier.

Några elever i klass 73b ger oss sina tankar om hur de arbetar med datorerna: ”Man skriver mycket längre texter”, säger Nellie Jeppsson, spontant. Andrew Lycett tillägger: ”Man kan jobba mycket mer effektiv, enklare. Man behöver inte ha koll på massor med papper.” Att årets sjuor har mycket positiva erfarenheter med En dator per elev är ingen oväntat oberäkneligt ekvation. De har haft möjligheten att bli de första med att kunna ha en egen arbetsdator och ser nu möjligheterna som öppnar sig. Det är bara deras egna begränsningar som kan sätta stopp på arbetsprocessen. De lever sitt andra liv i sociala medier och några är aktiva på olika bloggar och forum. Skolan har blivit plötsligt en verkstad för film- produktioner, radioprogram, bloggande och mycket mera. Man kan redovisa sina arbeten i olika former och möjligheterna blir bara flera och flera.

När man ställer frågan om det finns negativa inslag i att ha en egen dator i skolan, då svarar eleverna att ”Vi elever ska ta vårt eget ansvar och göra det som ska göras under lektionerna, annars får man göra mycket hemma och det är inte kul.” Några elever påpekar som negativt att vissa har fått ont i huvudet eller nacken när de sitter för länge med datorerna. Detta är en reflektion som måste tas på allvar och insatserna måste bli bättre. Det räcker inte med en dags information från sjukgymnasten. Det borde bli återkommande träffar så att eleverna lär sig hur man kan göra för att undvika skador och där har kommunen och skolan ett stort ansvar. Det borde schemaläggas regelbundna lektioner i ergonomi och skolorna borde se över sina möbler. De måste anpassas för arbetande barn vid datorer. Johannes Gunnarsson i klass 73b har själv haft ont i huvudet och nacken när han har suttit för länge vid datorn. “Det är flera som sitter och spelar spel på rasterna istället för att gå ut och till exempel spela fotboll. Jag erkänner att jag själv sitter mycket vid datorn” påpekar Johannes.

Filmproducenter och podcastar

För Pernilla Collin, lärare i Engelska, Svenska och Tyska, har införandet av En dator per elev öppnat ett hav av möjligheter. Hon tycker att en av fördelarna är tillgängligheten för att söka information, man behöver inte längre boka datorsalen, till exempel. Allt finns till hands. Man kan spela in ljudfiler och ha det som regelbundna läxor i språk. Rättstavningsprogram i olika språk har eleverna nytta av och sedan kan man göra glosförhör direkt i datorn och eleverna får direkt respons på resultatet. Pernilla anser att hon hade velat kunna ännu mera om alla möjligheterna som finns. Det tar tid att sätta sig in i alla program: ”man kan lite av ganska mycket”. Hon är medveten att hon har en annan inriktning på uppgifterna hon ger eleverna som har egen dator. De har till exempel arbetat med radioinspelningar. Podcast är ett nytt begrepp inom arbetet som Pernilla planerar för framöver.
De har spelat in filmer i Engelskan och arbetat med Creaza i Tyskan. ”De flesta tycker att alla uppgifter blir roligare när de får använda datorn.” avslutar hon.

I Läroplanen nämns bland annat ett av syften i Matematik är att ”Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data." (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid. 62) Då kan vi inte skippa digitala medier.

På Kungsgårdsskolan och i hela Ängelholms kommun har vi startat en process som speglar hela samhällets behov och de kraven våra elever kommer att ställas inför om några år. Det finns ingen återvändo. Vi måste hänga med i utvecklingen och erbjuda våra elever i Ängelholms Sveriges bästa skola.

Francisco Cabrera 
Projektledare 
Kungsgårdsskolan

Errarps skola 1-1

Vi var lite nyfikna på att se hur både elever och pedagoger har upplevt första året med en till en. Vi har intervjuat pedagoger och elever i åk 1 och åk 4.

Vårt mål med projektet är att nå alla pedagoger dvs. även de som inte har en dator per elev. Vi startade en IKT-grupp med pedagoger från alla årskurser. Gruppen träffas en gång i månaden. Det har även avsatts tid på verksamhetsmöten för IKT-inspiration. För att få in IKT som en naturlig del i planeringen har IKT-pedagog och i viss mån IKT-projektledare suttit med vid arbetslagens planeringar. Syftet har varit att stödja och driva processen framåt. En timme per vecka har IKT-pedagog samt projektledare funnits som stöd för att introducera nya verktyg hos eleverna i åk 1.Det har funnits möjlighet för årskurser som inte har en dator per elev att få undervisning i mediateket.

Lärarna i åk 1

Det har varit ett spännande år att jobba med "En dator per elev". En stor utmaning som upplevts positiv från alla pedagogerna i åk 1. Lärarna tycker att har varit ett lyft för eleverna. Omställningen var stor innan all utrustning var på plats. Därefter har en fantastisk utveckling skett hos eleverna. De eleverna med motoriska svårigheter har fått det lättare att göra sina arbetsuppgifter fina. De har också fått ett större flöde i sina texter då de sluppit lägga energi på att forma sina bokstäver.

Tråkiga saker har blivit roliga

 De har hunnit lära sig mycket på kort tid. Det har varit ett bra stöd för pedagogerna att IKT-pedagogen och IKT-projektledaren har funnits i klassrummet och hjälpt till då nya verktyg implementerats. Verktyg som uppskattas och varit användbara i åk 1 är Svenska djur, Världens djur, ClaroRead och Ljuda. Word har använts flitigt. Eleverna har infogat bilder som har inspirerat dem att skriva. 

”Får eleverna välja så väljer de datorn”
Vid ett lektionstillfälle letade eleverna upp sitt hus via Google Maps och genom att göra en ”Print Screen” och infoga bilden i Word kunde de skriva om sitt hus och sin familj.
Lärarna i årskurs 1 upplever inte att elevernas handstil försämras p.g.a. att de skriver mycket på datorerna. Parallellt med att eleverna har skrivit på datorerna har de tränat sin finmotorik på andra sätt. Eleverna har även skrivit för hand. Det ena har inte uteslutit det andra. Ett intressant elevexempel är en pojke i årskurs ett som valde att skriva på datorn innan han skrev för hand. På detta sättet klarade han av handskriften lättare.

En styrka på Errarps skola är att förskoleklassen och årskurs ett arbetar integrerat. Förskoleklassbarnen har på ett naturligt sätt kommit i kontakt med datorn som redskap, ofta med en etta som lärare.
Risken med att eleverna har var sin dator är att skolan skapar ensamvargar. Pedagogerna tycker det är viktigt att eleverna arbetar mycket tillsammans även med datorerna för att undvika detta.

Eleverna i åk 1

Eleverna tycker att det varit kul att ha en egen dator. Det har varit spännande. Eleverna tycker att det är lättare att skriva på datorn än med en penna. När eleverna lär sig nya saker upplever de att det kan var lite klurigt i början. T.ex. att logga in på Fronter har varit lite jobbigt i början.

”Man glömmer ibland hur man ska gå in och sånt”

Eleverna upplever att de har lärt sig mycket när det gäller att använda datorer under året.

”Jag har lärt mig mycket på datorerna – det är så mycket att jag inte kommer ihåg”
Många av eleverna i årskurs ett tycker att det är bra att de använder datorerna för det är något som man förväntas kunna i framtiden.

”När man blir stor kan man behöva använda datorn.”

Lärarna i åk 4

Precis som lärarna i åk 1 tycker pedagogerna i fyran att det har varit ett spännande år. Att varje elev har sin egen dator öppnar massor av möjligheter. Undervisningen har blivit roligare och mer varierad. På ett enkelt sätt går det att möta varje elev på deras utvecklingsnivå. Alla elever har tillgång till alla verktyg vilket inte pekar ut elever med specifika svårigheter.
Datorn har blivit en naturlig del av vardagen i årskurs 4. Datorn har inte uteslutit penna och papper. Respektive verktyg har använts där det passar bäst. Eleverna har också varit med och påverkat när de tycker att datorn fungerar som bästa verktyg, vilket är individuellt.

Årskurs fyra har arbetat utifrån Fronter. Alla arbeten sparas i min mapp. Inlämningsmappen har använts vid exempelvis läxor för att lätt få en överblick och på ett smidigt sätt kunna ge respons på elevernas arbeten. Arbetsuppgifter och tillhörande länkar har samlats under respektive ämnen i klassrummet på Fronter.

Eleverna i åk 4

Eleverna i årskurs fyra har tyckt att det har varit ett roligt läsår med datorerna. De känner att de har fått ett större ansvar och känner sig äldre. Till att börja med kände de att de var mycket nytt och att de kunde lite om hur datorerna skulle användas.

”I början kunde man inte så mycket. Visste inte alltid hur man skulle göra.
Nu kan vi massor av program att använda.”
Undervisningen blir mer varierad. Det är lätt att snabbt söka upp svar på något man undrar över och allt man gör blir snyggt. Eleverna tycker att den största skillnaden i att skriva är att det är lätt att flytta text och att ändrar i texten i efterhand för att göra den bättre. Till skillnad mot innan de hade datorer då de skrev det mesta för hand.

”Om man skrivit fel fick man sudda massor för att ändra och skriva om igen”.
Det finns en del elever som känner att texterna blir mindre personliga när de skrivs på dator och vill skriva mer för hand.

”Känns mer personligt med en handskriven text.
Känner mig mer stolt när jag gjort det helt själv.”
Eleverna upplever att de lär sig mycket som de inte bara har nytta av i skolan. De jobbar även med programmen hemma i olika situationer.

”Man lär sig inte bara för skolan, man lär för livet”

Jessica Kangro, Projektledare
Carolina Wiberg, IKT-pedagog
Errarps skola

Hjärnarps nya idrottshall

Stort behov av ny idrottshall 

Hjärnarps skola saknar en ändamålsenlig idrottshall. Eleverna slussas i dagsläget med bussar till Rantzowshallen för att ha gymnastik, vilket eleverna anser är slöseri med lektionstid, skolans ekonomi och har negativa effekter på miljön.

Under höstterminen 2012 hade elever i skolår 6-9 en temavecka där de på elevens val fick välja mellan olika uppgifter utifrån Hjärnarps närområde. En av grupperna arbetade med ”Hjärnarps nya idrottshall”. Projektet grundade sig i att eleverna inte var nöjda med skolans idrottshall så som den ser ut idag och att det samtidigt finns ett behov av ett nytt badhus i Ängelholms kommun. Eleverna insåg att man kunde kombinera en ny idrottshall med badhus och en ny parkering i anslutning till Söndrebalgs skola.

 

Elevintervjuer

Tove och Rebecca i skolår 7 är två av eleverna som deltog i projektet. Här är deras syn på projektet:
- De riktlinjer vi hade att förhålla oss till var bland annat konstruktionen av byggnaderna så som tillåtna höjder, parkeringskrav, arkitektritningar, ventilation, omklädningsrum, toaletter, planering av vägar, handikappsanpassning, utrymningsvägar samt hur många som får vistas i lokalen samtidigt.
- Vår roll i projektet var att ta fram en skiss. Vi började med att göra ett studiebesök på en arkitektbyrå i Ängelholm. Vi fick se hur man arbetade som arkitekt och fick veta vad man måste ta hänsyn till när man gör en ritning. Vi pratade om vilka rum som behövs i en idrottshall och sedan visade arkitekten oss ett program som heter SketchUp. I programmet kan man konstruera modeller och se dem i 3D.
Därefter besökte vi stadshuset och tekniska kontoret som berättade om vad man ska ta hänsyn till vad gäller ljud och buller, markvärden och tillstånd från markägaren.
Eleverna startade upp sitt arbete på skolan efter besöken i kommunen. Samtidigt som arbetet pågick med att ta fram och ”bygga” den nya idrottshallen skrev de om projektet på sin blogg: http://nyaidrottshallen.blogspot.se/

Eleverna fick besök av Calle Gudmundsson, byggnadsnämndens ordförande och presenterade sitt arbete för honom. Calle tyckte att eleverna hade bra argument till varför man skulle bygga en ny idrottshall, problemet var hur den skulle finansieras. Eleverna menade då att man skulle få minskade utgifter för busstransporter till Rantzow och att man i längden skulle tjäna på det. Skulle dessutom ett badhus förläggas i anslutning till idrottshallen skulle man få intäkter från den med.

Vad gav projektet er?

- Det var roligt att arbeta med projektet. Vi fick vara med och bestämma vad vi skulle göra. Att göra besök och få besök i vår verksamhet gör att det känns mer ”på riktigt” och man får en inblick i hur det fungerar i arbetslivet. Någon i gruppen kunde tänka sig att arbeta som ex arkitekt efter vårt besök hos Karin Petterssons arkitektbyrå. Vi har lärt oss att samarbeta med flera samtidigt och har fått inblick i vilka kunskaper som behövs/krävs för att bygga ex en idrottshall. Ett lyckat projekt!

Så här säger pedagogerna 

Karin Håkansson var en av pedagogerna som var med och stöttade eleverna kring projektet med Hjärnarps nya idrottshall, så här berättar hon sin version: - Eleverna hade inte enbart skolan som sin arbetsplats utan var mobila i sitt arbete. De skrev på bloggen varje dag och publicerade bilder och text utifrån de delmoment de utfört. Det har varit ett fantastiskt arbetssätt där eleverna har jobbat entreprenöriellt. Vi har satt ramarna med följande mål:
•Blogg-dela med er av info och arbete
•Studiebesök ska ingå
•Tankekarta med planering
•Ämnet var bestämt – ny idrottshall
•Datorprogram ska användas till ritning

I läroplanen står det följande:
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” Lgr 11, s.9

Eleverna som deltagit projektet har i högsta grad arbetat entreprenöriellt och har fått pröva sina idéer och lösa de problem som uppstått.

Modell av hur idrottshallen ska se ut

Önskemål ur pedagogens synvinkel 

Karin skulle vilja att man tog projektet vidare och gjorde ett medborgarförslag av elevernas påbörjade arbete. Något som eleverna skulle uppskatta. Vinsterna med projektet har varit många. De elever som vanligtvis tycker att skolan är ”tråkig” jobbade på och var mycket aktiva i arbetet. De tog tag i problem som dök upp och löste dem på ett bra sätt. Projektet skapade en ”vi-känsla” under veckan det pågick och det påverkade alla positivt! Eleverna fördelade de olika arbetsuppgifterna inom gruppen/grupperna själva på ett bra sätt och alla var delaktiga. Detta är ett arbetssätt vi gärna jobbar mer med framöver.

Klicka på bilden för att komma till bloggen!

Cindy Martinsson, projektledare Söndrebalg skola

Rebbelberga skola 1-1

Hur används datorerna?

2012 gick Rebbelberga skola in i projektet En dator per elev. Först ut med att få varsin dator var eleverna i årskurs 1 och 4. Vi har pratat med årskurs 4 för att höra hur de har arbetat med datorerna under hösten.

Både elever och lärare är positivt inställda till datorerna. En av klasserna har haft egen skoldator sedan vårterminen i årskurs två. När vi pratar med eleverna märker vi att datorerna är en sådan naturlig del av deras skoldag att de har svårt att föreställa sig hur skolan skulle fungera eller se ut utan dem.
Datorerna har använts mer eller mindre i alla teoretiska ämnen. Eleverna har även haft med datorerna på slöjden för att dokumentera vad de arbetat med där.
Det eleverna använder datorerna mest till är att skriva och för att söka information.

Inga skrivare 

När vi gick in i projektet bestämde vi oss för att vi inte skulle installera några skrivare för att minska utskrifter på skolan. Detta innebär att lärare och elever har lärt sig använda Fonter för att spara och lämna in sina arbeten och uppgifter. Eleverna har en egen mapp där de lägger upp allt som de är färdiga med. De använder sig också av inlämningsmappar som läraren skapar när eleverna ska lämna in en speciell uppgift.

Creaza 

Skolan ska ansvara för att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11)

I höstas arbetade klasserna med vikingatiden. I slutet av arbetsområdet fick eleverna i uppgift att sammanfatta något de lärt sig om vikingatiden med hjälp av Creaza, ett program där man bland annat kan skapa serier och filmer. Först skapade eleverna en bildserie med figurer och pratbubblor. Sedan fick de lägga på ljudeffekter och bakgrundsmusik.
Eleverna tyckte att detta var ett kul sätt att arbeta på. Det svåraste var att komma på en bra historia. Här kan ni se ett elevexempel på hur resultatet blev och här är ett annat.

Från norr till söder 

Eleverna har även arbetat med att beskriva sin hembygd. Pedagogerna hittade en hemsida ”Syd till norr” där en klass hade startat ett projekt som hette Sverigeresan. Fjärdeklassare på en skola i Löderup ville ha hjälp av klasser runt om i Sverige att beskriva platsen de bor på.
Eleverna började gemensamt att göra tankekartor i Creaza för att få fram vad de tyckte var viktigt att berätta om Ängelholm. Innan de fick välja vad de skulle skriva om så fördes diskussioner om källkritik och upphovsrätt. Vilka olika källor kan man använda sig av och hur skriver man en faktatext? Vilka bilder på Internet får man använda och hur får man använda dem? Det blev bra diskussioner om varför man inte får lov att ta en bild från Internet på t.ex. Koenigsegg utan att ha tillstånd från upphovsmannen.

Eleverna satte sig nu i par och gjorde tankekartor i Creaza om saker de visste och saker de ville ta reda på. De upptäckte snart att det var svårt att hitta fakta om lokala platser på Internet.
De fick då börja fundera på hur de kunde få svar på sina frågor på andra sätt.

De letade upp mailadresser och skickade iväg sina frågor till föreningar och olika förvaltningar i kommunen. Klasserna pratade då om hur viktigt det är att man formulerar sig på ett korrekt sätt och att man har en trevlig ton när man skriver mail.

När svaren kom på mailen blev eleverna glada. De fick svar på de flesta av sina frågor och kunde sedan skriva klart sina texter. Några tog egna bilder som de kunde använda till sin text och några hittade bilder som de fick använda på nätet. Slutligen sammanställdes alla arbeten på en karta som skickades i väg till Löderups fyror. Ni kan hitta arbetet här.

Andra ämnen 

När vi pratar med eleverna så konstaterar de att i matematik så har t.ex. tabellträning blivit mycket roligare med hjälp av datorn. Eleverna har tillgång till ett matterum i Fronter där de kan gå in och träna på olika moment. Många använder också Nomp till färdighetsträning. När de arbetade med geometri använde de geobräden på sina datorer för att göra och samtala om olika geometriska figurer och i ett annat program kunde rita symmetriska bilder och prata om symmetrilinjer. I engelska gör eleverna sina glostest i Fronter. De tycker att fördelen med detta är att de kan se sina resultat direkt. Eleverna har också fått spela in sig själva för att höra hur de låter och för att kunna följa sin utveckling i det engelska språket.

Google Earth 

På geografin läser klasserna boken Kompassresan som högläsning. Där får man följa en kille som heter Adam när han reser runt med sin pappa i Sverige. Eleverna följer Adams resa på Google Earth och kan gå ner och titta på de platser han besöker. När de har läst om ett landskap så gör eleverna en sammanfattning på vad de tycker är viktigt om det landskapet och lägger till det som ett platsmärke på kartan. Detta gör det sedan enkelt för eleverna att komma ihåg fakta från de olika landskapen.

Safer Internet Day 

I början på året så uppmärksammade klasserna Safer Internet Day. Efter att ha kartlagt vad eleverna gör på nätet så fördes diskussioner om hur man är en bra kompis på nätet och vad som är ok att lägga ut på nätet och vad som inte är det. Eleverna fick använda sig av sidan Mentimeter för att svara och ta ställning till olika frågor och påstående som sedan kunde diskuteras i klassen.

Avslutningsvis 

Lärarna hittar ständigt nya användningsområde och ser nya möjligheter med att ha eleverna har varsin dator. Även om en del av de saker man använder datorn till bara är en direkt ersättning av saker man kunde göra tidigare så anser man ändå att det lyfter eleverna och får dem att tycka att enkla moment blir roligare. Pedagogerna menar att man snabbt kommer in i det nya sättet att tänka och att de har svårt att se hur man skulle klara sig utan datorerna nu.
 
Linda Gustavsson
Projektledare, Rebbelberga skola

Ängelholms Montessoriskola

 Med satsningen ”En dator per elev” kommer ett nytt sätt att lära, men även ett nytt sätt att undervisa. Ängelholms Montessoriskola har utrustat åk 1 och 4 med en dator per elev. Detta har frigjort äldre datorer (inte i bästa skick) som tidigare funnits som klassuppsättningar, vilket innebär att vi i dagsläget har tillgång till en dator per elev.

Under höstterminen 2012 började vi med IKT-workshops på våra tisdagsträffar, där pedagogerna i tur och ordning fick visa upp hur de använt IKT i undervisningen. Dessa workshops kommer att fortsätta under vårterminen. Vi satte även upp fasta möten för IKT-gruppen varje månad. Beslut har tagits att IKT-pedagog ska närvara vid elevrådsmöten och där ta emot felanmälan för program eller datorer samt ta emot önskemål och idéer som rör IKT. Säkerhet på nätet, netikett och källkritik tas även upp här.

Prezentationer

Vi har under höstterminen 2012 påbörjat ett projekt som vi kallar Prezi-projektet. En elev i åk 5-6 får varje vecka tillfälle att redovisa inom ett aktuellt arbetsområde på ett tidsenligt och upplyftande sätt.
Med Prezi har eleverna möjlighet att skapa mer levande arbeten som lämpar sig väldigt väl i en klassrumssituation. Eleverna använder sig av Prezi för att skapa och redovisa sina arbeten, vissa arbetar enskilt och andra kollaborerar direkt i Prezi. Vid redovisningstillfället bjuds föräldrar in till ”Prezentationen” via en länk i Fronter, dessutom filmas och sänds presentationerna live med hjälp av Bambuser. Dessa filmer finns sedan tillgängliga på Fronter. Vi har sett ett ökat intresse för skolarbete i denna form hos samtliga 5-6:or. Kul! Källkritik och källhänvisning ingår i samtliga arbeten eleverna producerar.

Elevens perspektiv

Intervju med elever i åk 1, åk 4 och åk 6. De centrala frågor som ställdes var:
Vad tycker du om att ha en egen dator i skolan och hur använder du den?

Fanny, åk 1:
Det är bra med egen dator för man behöver inte vänta på sin tur. Det är lättare att skriva på ett tangentbord och man ser stavfel direkt, utan att läraren har rättat. Sagorna blir finare och mer färgglada. Det finns inga nackdelar tycker jag!
Jag skriver ofta sagor, och går in på Espresso där jag spelar mattespel och ser på filmer. I Fronter får jag uppgifter från Therése som jag ska göra på datorn. De är jättekul! Uppgifterna kan vara exempelvis en läxa eller olika klockövningar.

Petter, åk 4:
Jag tycker det är jättebra, innan när man hade grupparbete fick man dela på datorer eller stå i kö för att skriva t.ex. berättelser.

Jag gör läsförståelse- och skrivuppgifter enligt min planering varje vecka på datorn. Efter planeringen brukar jag fråga om jag kan vara på skolplus eller skriva berättelser. Espresso har jag använt för att hitta fakta inom NO, fast jag tyckte inte om programmet.




Agnes, åk 6:
Bra, för man behöver inte alltid tanka upp på Fronter eller nätverksmappen. Arbetet blir mer privat, om man sitter vid en allmän dator i korridoren så har kanske andra varit och ändrat utseende eller tagit bort saker. Man får mer ansvar vilket är jättekul, man känner att de vuxna har förtroende för en.
Man lär sig mycket om datorer och tekniken på egen hand genom att använda och testa. Något som inte är så bra är att man kanske glömmer bort handstil och skrivstil om man bara använder datorn, men jag saknar inte papper och penna! Vid krasch blir det ett orosmoment eftersom allt arbete finns där på datorn (om man inte sparat på t.ex. Fronter). Batteritiden är för dålig (gamla datorer), man måste kanske flytta närmre ett uttag, hämta sladd eller liknande och då blir det avbrott i arbetet…

Jag använder min dator till att skriva Word-dokument, göra Prezis och PowerPoint-presentationer, faktasökning om allt möjligt i Fronter (Svenska djur och Världens djur exempelvis), på NE och Espresso, skriva glosor och lämna in läxuppgifter. Bland annat…

Carl, åk 6:
Bra, för man kan ha egna privata saker, Word-dokument exempelvis. Det finns alltid en dator ledig och man behöver aldrig köa. Man kan ändra inställningar så att de passar en själv, jag tror man förstår lättare om man har det på sitt eget sätt. Man kan sitta på lite olika platser tack vare att man har en bärbar dator, man är inte bunden till klassrummet.

Ersättningsdatorer (vid datorproblem) är inte lika bra, där ser det inte ut som man är van och man har kanske inte tillgång till samma program som på sin egen.

Agnes har ju redan sagt det mesta, men om jag ska tillägga något så kör jag Spotify med hörlurar under arbetets gång. Jag har lättare för att koncentrera mig då. Jag kör en skol-spellista, så att tiden inte ska gå åt för att göra nya listor. Geografi på Skolplus, kul, man lär sig mycket. Snyggare än Seterra, men har inte med alla världsdelarna.

 

 

Lärarens perspektiv

Therése Larsson, lärare åk 1-2:
Jag var fundersam över hur man skulle undervisa i uppstarten, men nu känns allt naturligt. När eleverna plockar fram datorn vet de att det är arbete som gäller, det är ingen ”rolig leksak”. Våra ettor skriver jättemycket i Publisher och Word med stöd av ClaroRead för de som behöver. Då hör man om det är rättstavat och får direkt respons. Vi har börjat med att eleverna hämtar SMART NoteBook-uppgifter i Fronter och arbetar med interaktivt digitaliserat Montessorimaterial. Fronter är en jättetillgång. Vi ser en ökad måluppfyllelse, framför allt när det gäller läsa/skriva och eleverna producerar väldigt mycket mer. Vi ser även bättre innehåll, med stor bokstav och punkt.

Peter Charlesson, lärare åk 3-4:
Allt mer arbete görs digitalt, inlämningar likaså, vilket har lett till att antalet utskrifter minskat. Eleverna gör skrivuppgifter och grupparbeten inom NO, SO och svenska, faktasökning på Unga Fakta och NE (NE kan vara lite svår ibland). Användningen av Espresso har trappats ner till förmån för Skolplus, som används främst som extraarbete/belöning och särskilt inom matematik.
Man synliggör arbeten eller genomgångar på ett mycket tydligare sätt, eftersom man når hela klassrummet dels via SMARTboard och dels via exempelvis uppgiftsbeskrivningar i Fronter, eleverna kan sedan själva arbeta vidare på sina datorer. Eleverna vill gärna använda sina datorer i skolarbetet, lusten att lära och producera har ökat. PowerPoint gör exempelvis att allt blir väldigt mycket proffsigare, och barnen kan enkelt och på ett bra sätt få utlopp för sin kreativitet. Alla har samma förutsättningar att göra ett snyggt arbete.

Siv Andersson, lärare åk 5-6:
Med en dator per elev har pedagogen fått nya metoder och arbetsformer – Prezi, blogg i Wordpress, inlämningsmappar i Fronter och kalender för mötesbokning för att nämna några. Det har inneburit nya utmaningar för eleverna, något som stimulerar deras lust att lära och även leder till högre måluppfyllelse. Klassrumsmiljön har blivit lugnare! Alla får nu samma möjligheter att finna relevant fakta oavsett sociala miljöer. Eleverna får med datorn även bra hjälp att hålla reda på sina anteckningar, bilder och arbeten. Kvaliteten och kvantiteten på skrivandet har förbättrats markant.
Det gäller att pedagogen är tydlig med uppgifternas mål, på så vis underlättas elevens möjlighet att öka måluppfyllelsen med datorns hjälp. Ett stort plus är att aktuell information alltid finns tillgänglig!

Klassrummet närmar sig samhället utanför - man förbereder eleverna för arbetslivet på ett helt annat, mer konkret sätt än tidigare.

Av Markus Nilsson, Ängelholms Montessoriskola

Var står vi nu? Södra Utmarkens skola

Nu har vi varit igång med vår 1-1 satsning i ett halvår och vad har hänt på den här tiden och vad används datorerna till? Vi har pratat med elever och pedagogen i 4B på Södra Utmarkens skola.

Elevernas röster:

Eleverna upplever att skolarbetet underlättas eftersom de sparar mycket tid som tidigare lades på att vänta. Om det kommer upp en fråga som man behöver söka svar på kan de göra det direkt eftersom alla har tillgång till varsin dator och då inte behöver vänta på att klassrumsdatorn ska bli ledig. Det kan vara en så enkel sak som att det behövs fler förklaringar när det arbetas med ordförståelse. ”Allt står ju inte i skolans ordlista!”

Om klassen ska göra bildspel kan alla göra varsitt eget istället för att det är några enstaka som får möjligheten, alternativt att man ska vänta hela terminen innan det blir ens tur. Enligt läroplanen LGR11 ”ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa.” Att arbeta med bild med hjälp av datorn upplevs som positivt och gynnar speciellt de elever som inte har lika lätt för att uttrycka sig i text. Skolan måste kunna presentera olika verktyg för att eleverna ska kunna prestera optimalt utifrån sina förmågor.

Flertalet av eleverna tycker att det är lättare och roligare att skriva egna texter med hjälp av datorerna. ”Handstilen” blir den samma för alla, stavningshjälpen finns till hands och det är lättare att förbättra texterna under arbetets gång. När man skriver för hand är det lätt att man låter bli att lägga till en tanke som kommer upp, på grund av att man inte orkar skriva om.

Eftersom vi sparar texterna på vår lärplattform Fronter, kan eleverna arbeta vidare även hemma, trots att de inte fått sina papper med sig hem. Pedagogen kan komma åt texterna och titta på dem under arbetets gång, vilket leder till att det går fortare att få respons på det man skapat. Det som produceras kan visas för många fler genom att det läggs på Fronter eller bloggen. Det är roligt att visa vad man gjort för t ex sina föräldrar.

Att göra matteuppgifter på datorn istället för på papper upplevs som mindre stressande eftersom man bara får ett eller ett fåtal uppgifter åt gången och då kan koncentrera sig helt på det. De som önskar kan lägga till tävlingsmomentet, vilket de då upplever som sporrande. Ju fler valmöjligheter det ges, desto större möjlighet för varje enskild elev att kunna utgå och utvecklas från sin egen förmåga.

Pedagogens tankar:

Jag är fascinerad över hur snabbt datorerna blev ett naturligt redskap, precis som böcker, penna och papper. Det märks att eleverna är vana vid att ha tillgång till en dator. Det får ju inte bli så att skolan är en isolerad ö långt ifrån den verklighet eleverna annars lever i. Det känns som om vi nu arbetar på ett sätt som bättre stämmer överens med elevernas vardag.
Det känns positivt att jag som pedagog i högre utsträckning kan skifta mellan att eleverna arbetar enskilt, tillsammans eller tävlar mot varandra, beroende på vad man har för syfte med lektionsmomentet. Vissa moment passar att intensivträna medan andra måste tränas under längre tid. Det finns moment som gynnas av att eleven arbetar i grupp, medan andra måste tränas enskilt. Oavsett vilket finns datorn alltid där som ytterligare ett verktyg, precis som böcker, penna och papper.

Med datorns hjälp får eleverna fler redovisningsalternativ och för många elever är datorn ett stort stöd i de muntliga redovisningarna. Med hjälp av olika program som t.ex. PowerPoint kan de kombinera text, ljud, bild, och film som de önskar för att kunna framföra en presentation av det de har lärt sig. Tidigare har de varit hänvisade till ett fåtal redovisningsalternativ och kanske sådana som inte alls passar just den eleven. För många elever kan en bild, en videosnutt eller textstöd vara en stor tryggheten att ha bakom sig under redovisningstillfället. För de eleverna som inte är så kreativa kan en bild eller en ljudslinga lyfta redovisningen oerhört mycket.

En annan stor fördel är att de olika hjälpmedlen finns tillgängliga för alla elever på ett enkelt sätt, oavsett om det gäller talsyntes, möjlighet att få texten uppläst, stavnings- eller ordförståelseprogram. Precis som det står i läroplanen LGR11 ”ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra” Eftersom de olika hjälpprogrammen finns på alla datorer blir det inte lika utpekande att man av olika anledningar behöver stöd i sitt lärande. De elever som behöver stödet har det tillräckligt tufft ändå.

Genom vår lärplattform Fronter har elever, föräldrar och vi pedagoger ett gemensamt forum där vi alla kan följa elevens arbeten. Som pedagog kan jag lätt be eleverna att tillsammans med mig i skolan testa de nya redskap som jag lagt ut, för att jag ska vara säker på att de sedan kommer att klara det själva, alternativt kan visa det för sina föräldrar. Det förenklar för mig när eleverna sparar sina arbeten i individuella mappar, eftersom jag då enkelt kan gå in och läsa elevernas arbeten och ge feedback under arbetets gång. Arbeten vi jobbar med kan visas hemma och även arbetas vidare med oavsett var man befinner sig. Provverktyget är ett sätt att förhöra glosor. Då kan även föräldrarna se vad eleverna har i läxa och tillsammans med barnen följa deras resultat och läsa mina kommentarer. Inga fler borttappade lösblad!

Vi har startat en klassblogg och tanken med den är bland annat att vi på ett intressant och roligt sätt ska kunna förmedla våra kunskaper, samt få ta del av andra människors kunskaper och tankar kring geografiska platser precis som läroplanen LGR11 beskriver att ”genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.”

Det är viktigt att få respons på sina arbeten och vår förhoppning är att vi med hjälp av klassbloggen både ska få fler mottagare och dessutom verkliga mottagare, vilket gör att eleverna måste tänka till lite extra. Program som Google Maps och Google Earth ger oss fantastiska möjligheter att skapa förståelse för världens olika hörn.

När eleverna använder sig av information på nätet kommer man lätt in på diskussioner om t.ex. upphovsrätt och källkritik. Enligt läroplanen LGR11 ska undervisningen ”ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.” Eftersom man diskuterar dessa frågor i sitt naturliga sammanhang blir de meningsfulla för eleverna.

Med datorer och Internet finns det oändliga möjligheter och därför är stödet och samarbetet med kollegiet såväl på skolan som på de andra skolorna i kommunen värt ofantligt mycket. Skulle man stått helt själv i detta gigantiska flöde hade det varit ett enormt arbete sålla bland alla digitala möjligheter.

Jag upplever att såväl kommunens som vår egen skolas satsning på att vi pedagoger ska ges tillfällen till att diskutera och delge varandra nya program, digitala läromedel, verktyg, spel etc. blir en puff framåt. Satsningen på föreläsningar, TeachMeets och workshops är till stor nytta. Jag vågar ta tag i och prova nya saker som både kan förbättra och underlätta mitt arbete som pedagog, men jag vågar också misslyckas. Den här satsningen har gett så många pedagogiska diskussioner, även utanför den digitala världen, som vi troligtvis inte hade hamnat i annars och det är sådana här diskussioner som gör att vi utvecklas och går framåt tillsammans med våra elever!

Elevernas och pedagogens tankar har sammanställts av Södra Utmarkens Projektgrupp för 1-1 satsningen

Fika på Nyhem

Sharing is caring är ledordet när vi på Nyhems rektorsområde arbetar med att genomföra kommunens en-till-en projekt. Som yttre form för detta har vi valt att satsa tid och kraft på gemensamma utvecklingsträffar, IKT-caféer.

Kommunens En till en-projekt ska löpa under tre års tid. Vi har i skrivandes stund hunnit drygt en sjättedel in i projektet. Det är ungefär så här mycket:




Det är bra att ha det i åtanke. Ibland kan man ju lätt bli frustrerad över att det tänkta paradigmskiftet inte redan infallit eller åtminstone kommit längre.
MEN ändå! Vi är på väg! Under hösten 2012 låg fokus i första hand på att få ut de nya datorerna till grundskolans sjunde-klassare och läsplattor till eleverna på särskolan. Utdelningen av datorerna skedde under en smula pompa och ståt i aulan och lyckan sken i mottagarnas ansikten. Det kändes som om det faktiskt var något stort på gång. Utdelningen av läsplattor har däremot tagit längre tid än vi räknat med och blev inte så samordnad tidsmässigt, vilket ledde till att festligheterna runt själva utdelningen tyvärr inte fick samma form som för grundskolan.
Nu är maskinerna dock ute och det egentliga arbetet med En till en som det utvecklings-projekt det är, har kunnat sjösättas och de första årtagen är tagna.

IKT-caféer och Digital Storytelling

På Nyhemsskolan har vi valt att starta med inspirationsmöten, s.k. IKT-caféer, för all berörd personal. Under hösten hann vi med att genomföra tre caféer och under våren har vi hittills haft ett. Vi har dessutom hunnit med två utbildningsdagar i Digital Story-telling, en för pedagoger och en för assistenter, företrädesvis på grundsär- och gymnasiesärskolan. Detta för att personalen i grundskolan skulle få förståelse för vad eleverna gjorde under den utbildningsdag de sedan fått i Digital Storytelling med skolans IT-pedagog, Göran Söderlund. För särskolan är det ett mycket bra redskap att använda till dokumentation av olika slag.
Utvärderingen av elevernas behållning av sin utbildningsdag var entydigt positiv och alla har nu hunnit visa för de andra vad de åstadkom under dagen.
Under IKT-caféerna har vi varit uppdelade i grundskole- och särskolepersonal men alltid haft en gemensam fikastund först. Upplevelsen av att det på sina håll varit lite rörigt i början har övergått till en känsla av att dessa träffar ger tid att förkovra sig i ett nytt verktyg och dess möjligheter. Många av
de frågor som i början uppstod kring grundläggande hantering av datorer och läsplattor har nu blivit besvarade och en stor del av den berörda personalen hanterar nu en hel del av de problem som uppkommer - själva eller med hjälp av hjälpsamma kollegor.
Förutom själva fikastunden har formen för caféerna varierat. Från att vi själva i en-till-en-gruppen har styrt val av innehåll, planering och genomförande, har vi provat att dela ut föreläsningsuppdrag till personal som har intressanta idéer på gång och att ge helt öppen tid till arbets- och ämneslagen till att själva disponera den för sitt område. Vid nästa café ska vi försöka genomföra ett första mini-TeachMeet. Inför detta försöker vi peppa kollegor vi vet har saker att dela med sig att göra just det. Det ska bli mycket spännande

En annan dimension

Vad tycker då personalen om arbetet så långt? De kommentarer som ges visar på både ris och ros. En sak är dock säker och det är att digitaliseringen gett en knuff till att diskutera pedagogiska frågor.
– Det ger absolut en annan dimension till undervisningen, säger Patrik Nyqvist, som arbetar som lärare i SO. Man har nu alltid har tillgång, datorn finns alltid finns där. Man kan vara spontan och man behöver inte tänka på att boka datasalen.
- Den digitala tekniken tillåter eleverna att dokumentera och redovisa i nya former. Där har vi varit igång ett tag nu med att att eleverna lämnar arbeten i olika former på Fronter. Vi gör också traditionella grejer, som att eleverna spelar upp små scener ur gamla testamentet men då ordnar de ofta bakgrunder via smartboarden.
Att förändra undervisningen på ett djupare plan, att göra stora förändringar redan på planeringsstadiet, tar lite längre tid, tror jag.

– En risk jag har märkt är att eleverna glömmer boken som läromedel. De vill hellre googla och hittar i och för sig bra sidor
men orkar sällan läsa längre text som står där. Svaren ska helst stå på de första raderna. Så det är kanske en nackdel och det måste man kämpa med. Det gäller att se datorn som ett verktyg och inte som lösningen på alla problem.

Läsplattor på särskolan

På särskolan har man sökt andra vägar att gå vad det gäller tilldelningen av digital utrustning, eftersom de individuella förutsättningarna för användandet varierar mycket mer. Det vanligaste är dock att man har någon typ av läsplatta. Eftersom läsplattor använder sig av appar, har mycket av de pedagogiska caféerna rört sig kring de möjligheter dessa ger men också hur man använder plattorna effektivt, t.ex. genom att låsa funktionerna till just det man för tillfället vill träna.
- I första hand ser jag detta som ett hjälpmedel för att bli självständig, säger Martina Andersson, som jobbar med elever som läser enligt grundsärskolans kursplan med inriktning mot träningsskola.
– Därför har vi valt att använda en iPod (liten läsplatta), eftersom de är smidigare att bära med sig. Vi har även en gemensam iPad som vi använder i pedagogiska situationer men även som rastförströelse.

– Eftersom behoven har sådan bredd är det ju en omöjlighet att få all den information man behöver på de pedagogiska caféerna men det har varit ett bra sätt att börja på, för vi har ändå en hel del kompetens innanför våra egna väggar. Sedan måste man också börja använda andra kanaler. Ett bra ställe är t.ex. ”Appar för Särskolan” på Facebook. Man hittar så småningom de appar man känner att ens elever har behov av och utvecklar användandet av dem.

– Vi kan redan se hur mycket de digitala hjälpmedlen betyder för eleverna; att de interagerar mer och faktiskt får hjälp att ändra sitt beteende.

Vid närmare eftertanke kan man nog slappna av från frustrationen över att vi inte sett det där paradigmskiftet än. Det är på väg!

Hemsidan som pedagogisk idé

 
” Nous sommes un groupe d’élèves en français niveau 4. Le but principal de ce site est d’améliorer notre français. Nous allons publier des oeuvres liés à notre livre de textes, raconter nos voyages avec des photos et des mots, commenter des actualités du monde francophone et autre choses. Nous vous souhaitons les bienvenus à notre site!”
Citatet är hämtat från hemsidan Français som är ett skolarbete på Ängelholms Gymnasieskola. I arbetet med hem-sidorna skapar eleverna tillsammans material som de får möjlighet att dela med andra än med bara läraren. Här ges möjlighet att använda olika tekniker för att visa sina kunskaper och lust och motivation väcks när det som görs känns viktigt och intressant.

”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.Det är skolans ansvar att (---) varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.”Läroplan för gymnasieskola 2011

Läsåret 2011/2012 deltog vår IKT-pedagog Cecilia Nilsson med sin klass NV2ab i tävlingen Webbstjärnan. Cecilias upptäcks-färd i webbpubliceringens värld inspirerade många av oss kollegor och hösten 2012 arrangerades en workshop där vi fick lära oss grunderna som behövs för att komma igång med ett projekt. Nio av gymnasieskolans pedagoger deltog vid denna workshop och nu finns elva hemsideprojekt på gång.

I Franska steg 4 undervisar Ingela Persson. När Ingela kände att intresset för språkstudierna svalnade i gruppen funderade hon på hur ny entusiasm skulle kunna skapas. Det behövdes något nytt och hon beslutade sig för att presentera idén om att skapa en hemsida på franska. Kursplanen tar upp att eleverna ska kunna ”formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare” och på hemsidan bloggas det om fransk historia, sammanfattningar av nyhetsartiklar, musik med mera. När en elev i klassen fick ledigt för att åka på semester kunde gruppen följa hans äventyr i Thailand i ord och bild, allt naturligtvis på franska. Just nu håller gruppen på att förbereda en film för hemsidan. I denna ska Ängelholm med omnejd presenteras så att eleverna från vår vänskola i franska Redon ska känna sig väl förberedda inför sitt besök hos oss i vår. På detta sätt tränar eleverna även sin muntliga förmåga. Alla är överens om att man lär sig mycket av detta sätt att arbeta. Eleverna inspireras av att skriva för ”riktiga” läsare och de anstränger sig för att författa texter som är formellt rätt och lätta för mottagaren att förstå. Läs gärna mer på sidan http://engelfranska.se/.

På El- och energiprogrammet, inriktning datorteknik används hemsidan i kärnämneskursen Svenska 1 och karaktärsämneskursen Datorteknik 1a. Flera av ungdomarna tycker att man anstränger sig mer när man skriver för ”riktiga” läsare, det blir mer seriöst. Läraren i svenska, Cecilia Nilsson, menar att hemsidan som form passar bra när det gäller t ex att skriva olika typer av texter anpassade för mottagaren. Som exempel nämns att eleverna recenserar olika datorspel vilket är exempel på argumenterande texter. När läsarnas frågor ska besvaras måste språket anpassas efter läsarens datorkunskapsnivå. Just nu arbetar klassen med att redovisa romanen Percy Jackson – född till hjälte på olika sätt. De kan välja att arbeta i Minecraft, Sketchup, Creaza eller Google Maps. Allt kommer att publiceras på http://ronnedata.se/.

Från karaktärsämneskursen kommer bland annat moment som tar upp datorns olika delar, hur en dator är uppbyggd och fungerar, hur man meckar med sin dator och här finns även möjligheten för läsarna att ställa tekniska frågor och få svar. Läraren reflekterar kring hur viktigt samarbetet lärarna emellan är eftersom eleverna berör så olika kompetensområden i sitt arbete.
Jag frågar om hur ungdomarna arbetar med källkritik och upphovsrätt. ”Äh, det skiter vi i… ” svarar någon först med glimten i ögat, men när vi pratar vidare kommer det fram att uppgifter kontrolleras i flera olika källor. När det gäller bilder har de fått tips på sidor med fria bilder, men upplever att det är svårt att hitta rätt motiv här. Det är frestande att hämta bra bilder på nätet.

Med sidan Framtidsekonom, http://framtidsekonom.se/, vill ekonomerna i EK2a presentera sitt program och skolan för elever i årskurs 9 och deras föräldrar. Arbetet görs inom ramen för Svenska 2 där läraren Eva Liljeblad föreslog detta arbetssätt eftersom det passar så bra till kursplanens moment gällande texters syfte, mottagar-anpassning och språklig konstruktion. Eleverna har också fått värdefulla råd av lärarna i Företagsekonomi när det gäller frågor om marknadsföring. Eleverna tycker att det är roligt att göra något lite annor-lunda. De har gått in för uppgiften som upplevs som spännande, utmanande och inspirerande. Områdena som man valde att presentera har delats upp mellan eleverna och alla grupper har tagit ansvar för sin del. Det fungerar ju inte att ha en hemsida med en flik utan innehåll! Klassen nämner tävlingsmomentet i Webbstjärnan som viktigt, att kunna vinna 20.000 kr lockar lite extra!

.SE och Webbstjärnan
.SE är en stiftelse som ansvarar för och sköter driften av .se-domänerna. Utöver det driver .SE utvecklingen av Internetanvändandet i Sverige. En del i detta utvecklingsarbete är skoltävlingen Webbstjärnan där uppgiften är att göra en webbplats av ett valfritt skolarbete. Våra hemsidor är med i Webbstjärnan där skolor som vill delta får kostnadsfria .se-adresser och plats på webbhotell. Du kan läsa mer på http://www.webbstjarnan.se/ och https://www.iis.se/.

Av Kate Paulsson, Ängelholms gymnasieskola

Inför World Math Day, Munka Ljungby

World MathsDay 2013

Internationellt möte mellan elever i matematik. Där man arbetar individuellt, men ändå för gruppen. Upplägget  finns även för science och literacy.

Läste en artikel i Nämnaren, från NCM, om en klass som varit med i eventet 2012 och de positiva sidor som det fört med sig. Tänkte att detta måste vi i Munka-Ljungby RO prova, om än i liten skala första året.

Det första jag gjorde var att registrera rektorsområdet som deltagare, det gjorde jag i november 2012 och efter det kom det mail med jämna mellan rum som påminde om att nu var det x-antal dagar kvar till träningsperioden inför de timmarna som är själva eventet

Mina tankar var att årskurs 4, Toftaskolan, och 4-6, Össjö skola, skulle få agera som testpiloter 2013. Dessa lärare fick information om vad det hela gick ut på, de var positiva och vi bestämde att vi skulle delta och prova eventet.

Sista veckan i januari kom mailet som förkunnade att imorgon öppnar möjligheten att anmäla lärare, klasser och elever till eventet.

Då började jag att mata in klasser och elever, samt skriva ut deras användaridentiteter, som genereras på själva webbsidan.

Vad går det ut på?

World Education Games är en världsomspännande utmaning för elever i åldrarna fyra till arton år.

Det ger även en möjlighet för de bästa eleverna på varje skola, att se hur de står sig mot andra duktiga elever över hela världen.

”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.”

(Skollagen  Kap. 1§4, 2:a stycket)

Man tävlar i tre olika kategorier matematik, science och literacy. Språket är engelska, men matematiken fungerar ju universellt.

Under februari månad har man en träningscamp där man kan träna på de olika spelen och nivåerna i dem. Därefter i mars har varje ämne en dags ”event". I år 5,6 och 7 mars. Både i träningscampen och i eventen kan elever arbeta hemma och i skolan.

Det finns ingen kostnad för att delta, men de ser gärna att man skänker pengar till UNICEF i form av att man ”köper” en ”skolbox” för 155 britiska pund.

Pedagoger

De berörda pedagogerna i klasserna använder redan ett digitalt eller webbaserat färdighetstränings program, NOMP. Detta upplever de som att eleverna, de flesta i alla fall, ser det som ett roligare sätt än att färdighetsträna i vanlig matematikbok. I NOMP finns det verktyg för att kunna få se elevernas progression, om man betalar för dem.

I matematikdelen av World Education Games finns det ett liknande verktyg där man kan se utvecklingen av elevens svarssekvens, om den ökat eller står kvar på samma nivå. Detta gäller även andelen av rätt avgivna svar.

Under de dagar som pedagogerna låtit eleverna ta del av träningskampen på mattedelen har de sett och gett uttryck för att eleverna har tagit del med glädje och förundran över att de möter lever från ”hela” världen.

Tidsåtgången för att spela en match är också positiv då varje match har ett tidsförlopp på 60 sekunder, med tydlig tidsnedräkning. Så för att spela sig igenom de fem nivåerna tar maximalt 10 minuter om man ska skriva ner vilka länder man spelar mot.

En tanke som kommit upp är att man kan koppla eventet till att skapa en förståelse för världsbilden, var olika länder finns på kartan i förhållande till oss. Eleverna kan på en egen karta skriva ner de länder de stöter på under de tillfällen som de är inne på sajten.  

”Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.”

(Lgr 2011 Kursplan 3-12 i syftestexten)

Det finns även funderingar på att föra statistik över vilka länder de möter flest gånger och på det viset få in olika diagram och tabeller, som ingår som ett moment i matematikundervisningen.

”Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.”

(Lgr 2011 Kursplan 3-5 syftestexten)

Elever

Presentationen för eleverna gjordes på en lektion där vi arbetar med att träna på olika program och hantering av datorn och den digitala kompetensen. Efter de förberedelser som var gjorda för vissa klasser blev de visade hur programmet fungerade. Därefter fick de sina användarkort och tillgång till webbplatsen.

Eleverna, i princip alla, var väldigt aktiva och intresserade av att testa sina kunskaper mot elever från andra skolor i världen. När de startar ett spel dyker världskartan upp med ett sökarsikte som hämtar spelare från hela världen.

Kommentarer som hörs från klassrum där de arbetar med World Educations Games är:

-Nu spelar jag mot en från Hong Kong!

-Jag spelar mot N.N. i klassrummet samt en från Mexico.

-Vaddå, jag spelar mot en från Australien och en från England.

-Wow, kolla nu ligger jag överst på vår lista.

Men störst spänning blir det om de råkar möta en klasskamrat i en match, då blir det mer allvar och skärpning.

Visst förkommer det kommentarer som var besvikna också, att man förlorat, inte kommit först i en match, men överlag är eleverna med på att samla poäng och förbättra sin huvudräkning, som är ett informellt lärande, för det ända eleverna vill är att vilja samla så många poäng som möjligt.

Avslutningsvis

Många av eleverna testar även att jaga poäng hemma. Tänk att de gör färdighetsträning utan att de egentligen är medvetna om det, utan bara för att det är roligt och lockande att bli bästa poängplockare i sin klass!

Hur det sedan går när vi kör den sjätte mars står skrivet i stjärnorna. Det ska bli spännande att följa elevernas progression i huvudräkning denna månad.

Skriven av Nils Pålsson IKT-Ped. MLR