Errarps skola 1-1

Vi var lite nyfikna på att se hur både elever och pedagoger har upplevt första året med en till en. Vi har intervjuat pedagoger och elever i åk 1 och åk 4.

Vårt mål med projektet är att nå alla pedagoger dvs. även de som inte har en dator per elev. Vi startade en IKT-grupp med pedagoger från alla årskurser. Gruppen träffas en gång i månaden. Det har även avsatts tid på verksamhetsmöten för IKT-inspiration. För att få in IKT som en naturlig del i planeringen har IKT-pedagog och i viss mån IKT-projektledare suttit med vid arbetslagens planeringar. Syftet har varit att stödja och driva processen framåt. En timme per vecka har IKT-pedagog samt projektledare funnits som stöd för att introducera nya verktyg hos eleverna i åk 1.Det har funnits möjlighet för årskurser som inte har en dator per elev att få undervisning i mediateket.

Lärarna i åk 1

Det har varit ett spännande år att jobba med "En dator per elev". En stor utmaning som upplevts positiv från alla pedagogerna i åk 1. Lärarna tycker att har varit ett lyft för eleverna. Omställningen var stor innan all utrustning var på plats. Därefter har en fantastisk utveckling skett hos eleverna. De eleverna med motoriska svårigheter har fått det lättare att göra sina arbetsuppgifter fina. De har också fått ett större flöde i sina texter då de sluppit lägga energi på att forma sina bokstäver.

Tråkiga saker har blivit roliga

 De har hunnit lära sig mycket på kort tid. Det har varit ett bra stöd för pedagogerna att IKT-pedagogen och IKT-projektledaren har funnits i klassrummet och hjälpt till då nya verktyg implementerats. Verktyg som uppskattas och varit användbara i åk 1 är Svenska djur, Världens djur, ClaroRead och Ljuda. Word har använts flitigt. Eleverna har infogat bilder som har inspirerat dem att skriva. 

”Får eleverna välja så väljer de datorn”
Vid ett lektionstillfälle letade eleverna upp sitt hus via Google Maps och genom att göra en ”Print Screen” och infoga bilden i Word kunde de skriva om sitt hus och sin familj.
Lärarna i årskurs 1 upplever inte att elevernas handstil försämras p.g.a. att de skriver mycket på datorerna. Parallellt med att eleverna har skrivit på datorerna har de tränat sin finmotorik på andra sätt. Eleverna har även skrivit för hand. Det ena har inte uteslutit det andra. Ett intressant elevexempel är en pojke i årskurs ett som valde att skriva på datorn innan han skrev för hand. På detta sättet klarade han av handskriften lättare.

En styrka på Errarps skola är att förskoleklassen och årskurs ett arbetar integrerat. Förskoleklassbarnen har på ett naturligt sätt kommit i kontakt med datorn som redskap, ofta med en etta som lärare.
Risken med att eleverna har var sin dator är att skolan skapar ensamvargar. Pedagogerna tycker det är viktigt att eleverna arbetar mycket tillsammans även med datorerna för att undvika detta.

Eleverna i åk 1

Eleverna tycker att det varit kul att ha en egen dator. Det har varit spännande. Eleverna tycker att det är lättare att skriva på datorn än med en penna. När eleverna lär sig nya saker upplever de att det kan var lite klurigt i början. T.ex. att logga in på Fronter har varit lite jobbigt i början.

”Man glömmer ibland hur man ska gå in och sånt”

Eleverna upplever att de har lärt sig mycket när det gäller att använda datorer under året.

”Jag har lärt mig mycket på datorerna – det är så mycket att jag inte kommer ihåg”
Många av eleverna i årskurs ett tycker att det är bra att de använder datorerna för det är något som man förväntas kunna i framtiden.

”När man blir stor kan man behöva använda datorn.”

Lärarna i åk 4

Precis som lärarna i åk 1 tycker pedagogerna i fyran att det har varit ett spännande år. Att varje elev har sin egen dator öppnar massor av möjligheter. Undervisningen har blivit roligare och mer varierad. På ett enkelt sätt går det att möta varje elev på deras utvecklingsnivå. Alla elever har tillgång till alla verktyg vilket inte pekar ut elever med specifika svårigheter.
Datorn har blivit en naturlig del av vardagen i årskurs 4. Datorn har inte uteslutit penna och papper. Respektive verktyg har använts där det passar bäst. Eleverna har också varit med och påverkat när de tycker att datorn fungerar som bästa verktyg, vilket är individuellt.

Årskurs fyra har arbetat utifrån Fronter. Alla arbeten sparas i min mapp. Inlämningsmappen har använts vid exempelvis läxor för att lätt få en överblick och på ett smidigt sätt kunna ge respons på elevernas arbeten. Arbetsuppgifter och tillhörande länkar har samlats under respektive ämnen i klassrummet på Fronter.

Eleverna i åk 4

Eleverna i årskurs fyra har tyckt att det har varit ett roligt läsår med datorerna. De känner att de har fått ett större ansvar och känner sig äldre. Till att börja med kände de att de var mycket nytt och att de kunde lite om hur datorerna skulle användas.

”I början kunde man inte så mycket. Visste inte alltid hur man skulle göra.
Nu kan vi massor av program att använda.”
Undervisningen blir mer varierad. Det är lätt att snabbt söka upp svar på något man undrar över och allt man gör blir snyggt. Eleverna tycker att den största skillnaden i att skriva är att det är lätt att flytta text och att ändrar i texten i efterhand för att göra den bättre. Till skillnad mot innan de hade datorer då de skrev det mesta för hand.

”Om man skrivit fel fick man sudda massor för att ändra och skriva om igen”.
Det finns en del elever som känner att texterna blir mindre personliga när de skrivs på dator och vill skriva mer för hand.

”Känns mer personligt med en handskriven text.
Känner mig mer stolt när jag gjort det helt själv.”
Eleverna upplever att de lär sig mycket som de inte bara har nytta av i skolan. De jobbar även med programmen hemma i olika situationer.

”Man lär sig inte bara för skolan, man lär för livet”

Jessica Kangro, Projektledare
Carolina Wiberg, IKT-pedagog
Errarps skola

Hjärnarps nya idrottshall

Stort behov av ny idrottshall 

Hjärnarps skola saknar en ändamålsenlig idrottshall. Eleverna slussas i dagsläget med bussar till Rantzowshallen för att ha gymnastik, vilket eleverna anser är slöseri med lektionstid, skolans ekonomi och har negativa effekter på miljön.

Under höstterminen 2012 hade elever i skolår 6-9 en temavecka där de på elevens val fick välja mellan olika uppgifter utifrån Hjärnarps närområde. En av grupperna arbetade med ”Hjärnarps nya idrottshall”. Projektet grundade sig i att eleverna inte var nöjda med skolans idrottshall så som den ser ut idag och att det samtidigt finns ett behov av ett nytt badhus i Ängelholms kommun. Eleverna insåg att man kunde kombinera en ny idrottshall med badhus och en ny parkering i anslutning till Söndrebalgs skola.

 

Elevintervjuer

Tove och Rebecca i skolår 7 är två av eleverna som deltog i projektet. Här är deras syn på projektet:
- De riktlinjer vi hade att förhålla oss till var bland annat konstruktionen av byggnaderna så som tillåtna höjder, parkeringskrav, arkitektritningar, ventilation, omklädningsrum, toaletter, planering av vägar, handikappsanpassning, utrymningsvägar samt hur många som får vistas i lokalen samtidigt.
- Vår roll i projektet var att ta fram en skiss. Vi började med att göra ett studiebesök på en arkitektbyrå i Ängelholm. Vi fick se hur man arbetade som arkitekt och fick veta vad man måste ta hänsyn till när man gör en ritning. Vi pratade om vilka rum som behövs i en idrottshall och sedan visade arkitekten oss ett program som heter SketchUp. I programmet kan man konstruera modeller och se dem i 3D.
Därefter besökte vi stadshuset och tekniska kontoret som berättade om vad man ska ta hänsyn till vad gäller ljud och buller, markvärden och tillstånd från markägaren.
Eleverna startade upp sitt arbete på skolan efter besöken i kommunen. Samtidigt som arbetet pågick med att ta fram och ”bygga” den nya idrottshallen skrev de om projektet på sin blogg: http://nyaidrottshallen.blogspot.se/

Eleverna fick besök av Calle Gudmundsson, byggnadsnämndens ordförande och presenterade sitt arbete för honom. Calle tyckte att eleverna hade bra argument till varför man skulle bygga en ny idrottshall, problemet var hur den skulle finansieras. Eleverna menade då att man skulle få minskade utgifter för busstransporter till Rantzow och att man i längden skulle tjäna på det. Skulle dessutom ett badhus förläggas i anslutning till idrottshallen skulle man få intäkter från den med.

Vad gav projektet er?

- Det var roligt att arbeta med projektet. Vi fick vara med och bestämma vad vi skulle göra. Att göra besök och få besök i vår verksamhet gör att det känns mer ”på riktigt” och man får en inblick i hur det fungerar i arbetslivet. Någon i gruppen kunde tänka sig att arbeta som ex arkitekt efter vårt besök hos Karin Petterssons arkitektbyrå. Vi har lärt oss att samarbeta med flera samtidigt och har fått inblick i vilka kunskaper som behövs/krävs för att bygga ex en idrottshall. Ett lyckat projekt!

Så här säger pedagogerna 

Karin Håkansson var en av pedagogerna som var med och stöttade eleverna kring projektet med Hjärnarps nya idrottshall, så här berättar hon sin version: - Eleverna hade inte enbart skolan som sin arbetsplats utan var mobila i sitt arbete. De skrev på bloggen varje dag och publicerade bilder och text utifrån de delmoment de utfört. Det har varit ett fantastiskt arbetssätt där eleverna har jobbat entreprenöriellt. Vi har satt ramarna med följande mål:
•Blogg-dela med er av info och arbete
•Studiebesök ska ingå
•Tankekarta med planering
•Ämnet var bestämt – ny idrottshall
•Datorprogram ska användas till ritning

I läroplanen står det följande:
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” Lgr 11, s.9

Eleverna som deltagit projektet har i högsta grad arbetat entreprenöriellt och har fått pröva sina idéer och lösa de problem som uppstått.

Modell av hur idrottshallen ska se ut

Önskemål ur pedagogens synvinkel 

Karin skulle vilja att man tog projektet vidare och gjorde ett medborgarförslag av elevernas påbörjade arbete. Något som eleverna skulle uppskatta. Vinsterna med projektet har varit många. De elever som vanligtvis tycker att skolan är ”tråkig” jobbade på och var mycket aktiva i arbetet. De tog tag i problem som dök upp och löste dem på ett bra sätt. Projektet skapade en ”vi-känsla” under veckan det pågick och det påverkade alla positivt! Eleverna fördelade de olika arbetsuppgifterna inom gruppen/grupperna själva på ett bra sätt och alla var delaktiga. Detta är ett arbetssätt vi gärna jobbar mer med framöver.

Klicka på bilden för att komma till bloggen!

Cindy Martinsson, projektledare Söndrebalg skola

Rebbelberga skola 1-1

Hur används datorerna?

2012 gick Rebbelberga skola in i projektet En dator per elev. Först ut med att få varsin dator var eleverna i årskurs 1 och 4. Vi har pratat med årskurs 4 för att höra hur de har arbetat med datorerna under hösten.

Både elever och lärare är positivt inställda till datorerna. En av klasserna har haft egen skoldator sedan vårterminen i årskurs två. När vi pratar med eleverna märker vi att datorerna är en sådan naturlig del av deras skoldag att de har svårt att föreställa sig hur skolan skulle fungera eller se ut utan dem.
Datorerna har använts mer eller mindre i alla teoretiska ämnen. Eleverna har även haft med datorerna på slöjden för att dokumentera vad de arbetat med där.
Det eleverna använder datorerna mest till är att skriva och för att söka information.

Inga skrivare 

När vi gick in i projektet bestämde vi oss för att vi inte skulle installera några skrivare för att minska utskrifter på skolan. Detta innebär att lärare och elever har lärt sig använda Fonter för att spara och lämna in sina arbeten och uppgifter. Eleverna har en egen mapp där de lägger upp allt som de är färdiga med. De använder sig också av inlämningsmappar som läraren skapar när eleverna ska lämna in en speciell uppgift.

Creaza 

Skolan ska ansvara för att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11)

I höstas arbetade klasserna med vikingatiden. I slutet av arbetsområdet fick eleverna i uppgift att sammanfatta något de lärt sig om vikingatiden med hjälp av Creaza, ett program där man bland annat kan skapa serier och filmer. Först skapade eleverna en bildserie med figurer och pratbubblor. Sedan fick de lägga på ljudeffekter och bakgrundsmusik.
Eleverna tyckte att detta var ett kul sätt att arbeta på. Det svåraste var att komma på en bra historia. Här kan ni se ett elevexempel på hur resultatet blev och här är ett annat.

Från norr till söder 

Eleverna har även arbetat med att beskriva sin hembygd. Pedagogerna hittade en hemsida ”Syd till norr” där en klass hade startat ett projekt som hette Sverigeresan. Fjärdeklassare på en skola i Löderup ville ha hjälp av klasser runt om i Sverige att beskriva platsen de bor på.
Eleverna började gemensamt att göra tankekartor i Creaza för att få fram vad de tyckte var viktigt att berätta om Ängelholm. Innan de fick välja vad de skulle skriva om så fördes diskussioner om källkritik och upphovsrätt. Vilka olika källor kan man använda sig av och hur skriver man en faktatext? Vilka bilder på Internet får man använda och hur får man använda dem? Det blev bra diskussioner om varför man inte får lov att ta en bild från Internet på t.ex. Koenigsegg utan att ha tillstånd från upphovsmannen.

Eleverna satte sig nu i par och gjorde tankekartor i Creaza om saker de visste och saker de ville ta reda på. De upptäckte snart att det var svårt att hitta fakta om lokala platser på Internet.
De fick då börja fundera på hur de kunde få svar på sina frågor på andra sätt.

De letade upp mailadresser och skickade iväg sina frågor till föreningar och olika förvaltningar i kommunen. Klasserna pratade då om hur viktigt det är att man formulerar sig på ett korrekt sätt och att man har en trevlig ton när man skriver mail.

När svaren kom på mailen blev eleverna glada. De fick svar på de flesta av sina frågor och kunde sedan skriva klart sina texter. Några tog egna bilder som de kunde använda till sin text och några hittade bilder som de fick använda på nätet. Slutligen sammanställdes alla arbeten på en karta som skickades i väg till Löderups fyror. Ni kan hitta arbetet här.

Andra ämnen 

När vi pratar med eleverna så konstaterar de att i matematik så har t.ex. tabellträning blivit mycket roligare med hjälp av datorn. Eleverna har tillgång till ett matterum i Fronter där de kan gå in och träna på olika moment. Många använder också Nomp till färdighetsträning. När de arbetade med geometri använde de geobräden på sina datorer för att göra och samtala om olika geometriska figurer och i ett annat program kunde rita symmetriska bilder och prata om symmetrilinjer. I engelska gör eleverna sina glostest i Fronter. De tycker att fördelen med detta är att de kan se sina resultat direkt. Eleverna har också fått spela in sig själva för att höra hur de låter och för att kunna följa sin utveckling i det engelska språket.

Google Earth 

På geografin läser klasserna boken Kompassresan som högläsning. Där får man följa en kille som heter Adam när han reser runt med sin pappa i Sverige. Eleverna följer Adams resa på Google Earth och kan gå ner och titta på de platser han besöker. När de har läst om ett landskap så gör eleverna en sammanfattning på vad de tycker är viktigt om det landskapet och lägger till det som ett platsmärke på kartan. Detta gör det sedan enkelt för eleverna att komma ihåg fakta från de olika landskapen.

Safer Internet Day 

I början på året så uppmärksammade klasserna Safer Internet Day. Efter att ha kartlagt vad eleverna gör på nätet så fördes diskussioner om hur man är en bra kompis på nätet och vad som är ok att lägga ut på nätet och vad som inte är det. Eleverna fick använda sig av sidan Mentimeter för att svara och ta ställning till olika frågor och påstående som sedan kunde diskuteras i klassen.

Avslutningsvis 

Lärarna hittar ständigt nya användningsområde och ser nya möjligheter med att ha eleverna har varsin dator. Även om en del av de saker man använder datorn till bara är en direkt ersättning av saker man kunde göra tidigare så anser man ändå att det lyfter eleverna och får dem att tycka att enkla moment blir roligare. Pedagogerna menar att man snabbt kommer in i det nya sättet att tänka och att de har svårt att se hur man skulle klara sig utan datorerna nu.
 
Linda Gustavsson
Projektledare, Rebbelberga skola