fredag 10 februari 2012

Att ha tilltro till pedagogen!

Sista veckan handlade mycket om att skriva sig till läsning. Att skriva sig till läsning handlar om att elever använder exempelvis iPad eller datorer för att lära sig bokstäver, ord och meningar. Ett av de bästa inläggen i debatten kom från Daniel Godlberg, nyhetschef Computer Sweden. När han tog kontakt med kommunen för att höra vad de tyckte om all mediahysteri var kommentaren:

"– Det känns förlöjligande.
Att vi inte skulle ha mer vett i huvudet än att bara slänga ut allting och köra på något nytt.
Det visar på en bristande tro på vår förmåga och kompetens."


Tekniken att skriva sig till läsning är ingen ny metod. Den har varit känd rätt så länge. Redan när jag var nyutbildat som lärare var jag på workshop med Trageton om hur man kan använda datorn i läs- och skrivinlärningen.
Det är snart 10 år sen!

För alla er som har haft möjligheten att möta elever som står runt en dator, diskuterar olika grammatiska frågor, vet hur mycket fokusering på skriftspråket dessa barn får. Man ser också hur de utvecklas som läsare, genom att de börjar med att leka och skriva bokstäver. För ett år sen pratade jag med Trageton om vilken ålder man bör börja med metoden "Att läsa sig till skrivning". Han hävdade att yngre och yngre barn börjar att leka med bokstäver och meningar. Det är min erfarenhet också.
I artikeln tas frågan upp: Vem är det som är pedagogen? Varför tror man att en pedagog börjar att använda annat sätt än den traditionella skriv- och läsinlärningen? Är du tveksam till om denna metod fungerar, så fråga en av de pedagoger som har jobbet med det.

I Ängelholms kommun står vi på tröskeln till att varje elev ska få tillgång till var sin bärbar dator. Också i vår kommun finns det många exempel på pedagoger som arbetar efter metoden "Att skriva sig till läsning". Ett exempel är från Villans rektorsområde. Här hittar du bloggen: VillMer.

2 kommentarer:

  1. Hur kommer hårdvaran att se ut? Med personlig erfarenhet från en annan skola så är datorerna knappast släpbara för eleven som ska bära den till och från skolan. Även att datorerna inte ens orkar med en (1) programuppdatering, vilket resulterat i en hopplöst seg dator som frustrerar eleven oerhört.
    Det måste vara vettiga datorer som är lätta och bra prestanda och framför allt bra skärmar, annars blir det mer en plåga för eleven att behöva använda en dator i undervisningen.

    SvaraRadera
  2. Håller med Christer. Prestanda och vikt är faktorer vi ser på när vi arbetar med att ta fram en datomodell.

    SvaraRadera