Villanskolan Surfar Säkert

Villanskolan är kommunens största f-6 skola med drygt 500 elever. Våren 2004 startade vi vårt Surfa Säkert- arbete. Vi ville veta mer om vad våra elever gjorde på nätet och kunna hjälpa dem att hantera all information på ett vettigt sätt.

 I nästan 10 år har vi undersökt vad som är aktuellt för eleverna just nu. Vi har använt oss av våra maskotar Ville och Wilma samt föreläsningar, värderingsövningar, livskunskap, drama och samtal för att föra ut budskapet till våra barn: På Villanskolan surfar vi säkert! Dessutom har alla barn i åk 2- 6 fått svara på en anonym enkät via Fronter.

Vi inleder vårt Surfa Säkert arbete med att Wilma (och ibland Ville) besöker alla klasser i åk 1- 6, där vi spelar upp en liten dramatisering om hur Wilma mår när någon varit taskig mot henne på nätet.Barnen får hjälpa Wilma och sedan pratar vi om hur man ska vara en bra kompis. Beroende på ålder så lägger vi tonvikten på olika saker. Vi vill också uppmana barnen att vara ute och leka, röra på sig och inte sitta vid datorn för länge.

Årskurs 1 – Att skriva sig till läsning

Sedan 2012 arbetar alla årskurs 1 på Villanskolan med Att skriva sig till läsning, vilket skolledningen tog beslut om. Redan 2011 startade två årskurs 1 klasser med ASL – metoden. Övergripande för arbetssättet är att eleverna använder datorerna varje dag i skolarbetet för att lära sig att läsa genom att skriva på datorn. I vårt Surfa Säkert arbete kunde vi därför ge årskurs 1 en skrivuppgift som de genomförde med glädje: ”Skriv ett brev till Wilma och Ville och berätta vad du gör hemma på fritiden, om du använder datorn”.Och vilka brev vi fick! De hade skrivit och ritat och skapat fantastiska berättelser. Detta var en uppgift som barnen gärna tog sig an. Det verkade som om frågan skapat intresse och vilja att berätta.

Årskurs 4 – Fronter som lärplattform

Redan från start i vårt en-till-en projekt har årskurs 4 arbetat med att använda Fronter som den lärplattform den ska vara. Inlämnings- och individuella mappar, forum och enkäter är några exempel på detta. Denna grundläggande kompetens är viktig för elevernas fortsatta skolgång. Det blir därför en naturlig arbetsuppgift för fyrorna att svara på vår Surfa Säkert enkät.
Enkäten skapar vi i Fronter och alla elever i årskurs 2-6 har svarat på våra frågeställningar om nätanvändning, populära mötesplatser och kränkningar. Vi vill också att de ska fundera över vad de skulle göra om de råkar ut för mobbning. Enkäten visar att förtroendet för oss vuxna är stort och vi vill att eleverna ska skapa en inre kompass – i hur man ska vara på nätet.

IKT-rådet

Våren 2013 startade vi på Villan IKT-råd där eleverna är representerade. Barnen i årskurs 1-3 och årskurs 4-6 har träffats en gång i månaden och ett av deras första uppdrag blev att ta del av vår Surfa Säkert – kartläggning och diskutera och utvärdera resultaten. De äldre eleverna fick gå ut till sina klasser och presentera våra diagram för sina klasskompisar Det finns en vinst i lärandet när elever lär av varandra, många bra diskussioner och tankar kom upp under dessa korta genomgångar. Även de yngre eleverna i IKT-rådet fick också titta på diagrammen – och därefter reflektera tillsammans.

Likabehandlingsarbetet

Enligt skollagen ska huvudmannen se till att varje skola bedriver ett målinriktat arbete mot kränkningar för att motverka kränkande behandlingar av elever, även på nätet. Det ska genomföras åtgärder både för att förebygga och förhindra att elever kränks. Vi på Villan har ett väl utvecklat och gediget likabehandlingsarbete sedan många år tillbaka.
2008 blev vi en Friendsskola och året därpå fick vi Friendspriset som en skola som ärsärskilt bra i arbetet med att engagera och inspirera lärare och elever i kampen mot mobbing. Surfa Säkert och säkerhet på nätet har alltid varit en del av Villanskolans likabehandlingsplan.

En inre kompass

Eftersom kommunens satsning på en dator per elev är igång och utbudet på program, information, spel, bilder, text och sociala medier ökar – är det viktigt att vi pedagoger tillsammans med eleverna samtidigt förbereder och arbetar med trygghet och förmåga att hantera all information. Nya situationer uppstår och de behöver utveckla förmågan att kritiskt granska och hantera dessa. Vi delar inte medias bild av att lärare är okunniga om nätkränkningar utan ser istället att de utvecklas och tar tag i problemen.

Med Surfa Säkert arbetet vill vi förbereda inför livet – och låta eleverna vara medvetna om vad som kan hända – både hemma och i skolan. Det som händer på fritiden påverkar skolarbetet och gränserna suddas ut. Vi måste lära våra barn att kunna koppla ner, att stänga av och samtidigt bli en medborgare i ett digitalt samhälle.

Hållbar IKT

Det bästa med egen dator är enligt fyrorna:
”Man slipper leta efter papper i lådan” ”Man kan skapa musik och film, det kan man inte med papper!”
Det som är mindre bra är:
”Att det gör ont i nacken efter tag”
”Ibland får man ont i ögonen om man sitter vid datorn för länge”.

Några elever i årskurs ett uttrycker följande:
”Man blir för lat, man skriver inte själv för det är en motor som skriver. Man förstör kroppen och får utslag”
”Man mår illa och blir snurrig om man sitter själv”
”Man hjälps åt med stavningen”

Vi vill hänga med i den IKT-utveckling som sker, men vi vill också att barnen leker, rör på sig och har direkta upplevelser av natur och kultur. Det finns ett stort värde i förstahandsupplevelser och att utveckla alla sinnen. Detta är en ständig balansgång mot ett allt mer digitaliserat samhälle.

Länktips

www.kränkt.se 
www.mediebarn.se
www.statensmedieråd.se
www.kollakällan.se

”Alla uppgifter blir roligare när de får använda datorn”

Efter ett halvt års arbete med implementering av En dator per Elev, ger några elever och lärare på Kungsgårdsskolans sin syn på projektet. Det får både ris och ros. Några tycker att valmöjligheterna är stora, att man kan göra nya uppgifter som inte var möjliga eller var mycket svårare innan. Andra tycker att man ägnar för mycket tid till att göra andra saker vid sidan av skolarbetet och att man då inte fokuserar på sina uppgifter.

Digitalisering av arbetsuppgifterna

Vi lever i ett informationssamhälle som ger oss oändliga möjligheter att ta del av vad som händer utanför vårt hem eller skola och även ger oss verktygen för att medverka i utvecklingen. Vår röst kan påverka en hel värld om man samverkar i det stora nätverk som kan manifesteras i olika format: sociala medier, bloggar, twitter, forum av olika slag eller en video från en mobiltelefon som kan bidra till ett regims fall, avslöja politikers korrupta moral eller ge oss inblick i våra barns lärande i skolan.

På Kungsgårdsskolan arbetar vi sedan ett halvt år tillbaka med att sätta igång annorlunda inlärningsprocesser med hjälp av ”En till En projektet”. Datorerna har kommit för att stanna och både lärare och elever måste omdefiniera sina uppfattningar om vad en dator kan användas till. Nu efter några månader ser vi att lärandet och dess uttryck kan redovisas på olika sätt med hjälp av datorerna.

Enligt Malin Widman, lärare i Svenska och Engelska på Kungsgårdsskolan kan man nu göra nya uppgifter med hjälp av datorerna. Det finns en större valmöjlighet både för pedagogerna och för eleverna att lämna in arbetsuppgifter av olika slag.
Hon anser att man måste äga tekniken för att känna sig säker inför eleverna och att hon känner sig aldrig färdig med att kunna det ena eller det andra. Det är en process och man lär sig nya saker varje gång man sätter igång en uppgift med hjälp av datorn. ”Jag önskar att jag kunde mycket mer”- poängterar pedagogen.

Hon har startat bloggen Kungsstars med elever i ämnet Svenska som andra språk i årskurs nio, där de skriver och publicerar saker som händer i skolan. De skriver om vad de tänker om olika ämnen och ger oss boktips. Malin har planer på att involvera även ämnet Engelska i bloggen till hösten.

Hon poängterar att även om tekniken kan underlätta mycket av skolarbetet och klassrumsuppgifter, så överger hon inte uppgiften att läsa en bok och ha den i handen. Den känslan måste eleverna uppleva, men tekniken kan underlätta för dem som har läs och skrivsvårigheter.

Elevernas verklighet: Datorer och Sociala medier.

Några elever i klass 73b ger oss sina tankar om hur de arbetar med datorerna: ”Man skriver mycket längre texter”, säger Nellie Jeppsson, spontant. Andrew Lycett tillägger: ”Man kan jobba mycket mer effektiv, enklare. Man behöver inte ha koll på massor med papper.” Att årets sjuor har mycket positiva erfarenheter med En dator per elev är ingen oväntat oberäkneligt ekvation. De har haft möjligheten att bli de första med att kunna ha en egen arbetsdator och ser nu möjligheterna som öppnar sig. Det är bara deras egna begränsningar som kan sätta stopp på arbetsprocessen. De lever sitt andra liv i sociala medier och några är aktiva på olika bloggar och forum. Skolan har blivit plötsligt en verkstad för film- produktioner, radioprogram, bloggande och mycket mera. Man kan redovisa sina arbeten i olika former och möjligheterna blir bara flera och flera.

När man ställer frågan om det finns negativa inslag i att ha en egen dator i skolan, då svarar eleverna att ”Vi elever ska ta vårt eget ansvar och göra det som ska göras under lektionerna, annars får man göra mycket hemma och det är inte kul.” Några elever påpekar som negativt att vissa har fått ont i huvudet eller nacken när de sitter för länge med datorerna. Detta är en reflektion som måste tas på allvar och insatserna måste bli bättre. Det räcker inte med en dags information från sjukgymnasten. Det borde bli återkommande träffar så att eleverna lär sig hur man kan göra för att undvika skador och där har kommunen och skolan ett stort ansvar. Det borde schemaläggas regelbundna lektioner i ergonomi och skolorna borde se över sina möbler. De måste anpassas för arbetande barn vid datorer. Johannes Gunnarsson i klass 73b har själv haft ont i huvudet och nacken när han har suttit för länge vid datorn. “Det är flera som sitter och spelar spel på rasterna istället för att gå ut och till exempel spela fotboll. Jag erkänner att jag själv sitter mycket vid datorn” påpekar Johannes.

Filmproducenter och podcastar

För Pernilla Collin, lärare i Engelska, Svenska och Tyska, har införandet av En dator per elev öppnat ett hav av möjligheter. Hon tycker att en av fördelarna är tillgängligheten för att söka information, man behöver inte längre boka datorsalen, till exempel. Allt finns till hands. Man kan spela in ljudfiler och ha det som regelbundna läxor i språk. Rättstavningsprogram i olika språk har eleverna nytta av och sedan kan man göra glosförhör direkt i datorn och eleverna får direkt respons på resultatet. Pernilla anser att hon hade velat kunna ännu mera om alla möjligheterna som finns. Det tar tid att sätta sig in i alla program: ”man kan lite av ganska mycket”. Hon är medveten att hon har en annan inriktning på uppgifterna hon ger eleverna som har egen dator. De har till exempel arbetat med radioinspelningar. Podcast är ett nytt begrepp inom arbetet som Pernilla planerar för framöver.
De har spelat in filmer i Engelskan och arbetat med Creaza i Tyskan. ”De flesta tycker att alla uppgifter blir roligare när de får använda datorn.” avslutar hon.

I Läroplanen nämns bland annat ett av syften i Matematik är att ”Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data." (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid. 62) Då kan vi inte skippa digitala medier.

På Kungsgårdsskolan och i hela Ängelholms kommun har vi startat en process som speglar hela samhällets behov och de kraven våra elever kommer att ställas inför om några år. Det finns ingen återvändo. Vi måste hänga med i utvecklingen och erbjuda våra elever i Ängelholms Sveriges bästa skola.

Francisco Cabrera 
Projektledare 
Kungsgårdsskolan

Errarps skola 1-1

Vi var lite nyfikna på att se hur både elever och pedagoger har upplevt första året med en till en. Vi har intervjuat pedagoger och elever i åk 1 och åk 4.

Vårt mål med projektet är att nå alla pedagoger dvs. även de som inte har en dator per elev. Vi startade en IKT-grupp med pedagoger från alla årskurser. Gruppen träffas en gång i månaden. Det har även avsatts tid på verksamhetsmöten för IKT-inspiration. För att få in IKT som en naturlig del i planeringen har IKT-pedagog och i viss mån IKT-projektledare suttit med vid arbetslagens planeringar. Syftet har varit att stödja och driva processen framåt. En timme per vecka har IKT-pedagog samt projektledare funnits som stöd för att introducera nya verktyg hos eleverna i åk 1.Det har funnits möjlighet för årskurser som inte har en dator per elev att få undervisning i mediateket.

Lärarna i åk 1

Det har varit ett spännande år att jobba med "En dator per elev". En stor utmaning som upplevts positiv från alla pedagogerna i åk 1. Lärarna tycker att har varit ett lyft för eleverna. Omställningen var stor innan all utrustning var på plats. Därefter har en fantastisk utveckling skett hos eleverna. De eleverna med motoriska svårigheter har fått det lättare att göra sina arbetsuppgifter fina. De har också fått ett större flöde i sina texter då de sluppit lägga energi på att forma sina bokstäver.

Tråkiga saker har blivit roliga

 De har hunnit lära sig mycket på kort tid. Det har varit ett bra stöd för pedagogerna att IKT-pedagogen och IKT-projektledaren har funnits i klassrummet och hjälpt till då nya verktyg implementerats. Verktyg som uppskattas och varit användbara i åk 1 är Svenska djur, Världens djur, ClaroRead och Ljuda. Word har använts flitigt. Eleverna har infogat bilder som har inspirerat dem att skriva. 

”Får eleverna välja så väljer de datorn”
Vid ett lektionstillfälle letade eleverna upp sitt hus via Google Maps och genom att göra en ”Print Screen” och infoga bilden i Word kunde de skriva om sitt hus och sin familj.
Lärarna i årskurs 1 upplever inte att elevernas handstil försämras p.g.a. att de skriver mycket på datorerna. Parallellt med att eleverna har skrivit på datorerna har de tränat sin finmotorik på andra sätt. Eleverna har även skrivit för hand. Det ena har inte uteslutit det andra. Ett intressant elevexempel är en pojke i årskurs ett som valde att skriva på datorn innan han skrev för hand. På detta sättet klarade han av handskriften lättare.

En styrka på Errarps skola är att förskoleklassen och årskurs ett arbetar integrerat. Förskoleklassbarnen har på ett naturligt sätt kommit i kontakt med datorn som redskap, ofta med en etta som lärare.
Risken med att eleverna har var sin dator är att skolan skapar ensamvargar. Pedagogerna tycker det är viktigt att eleverna arbetar mycket tillsammans även med datorerna för att undvika detta.

Eleverna i åk 1

Eleverna tycker att det varit kul att ha en egen dator. Det har varit spännande. Eleverna tycker att det är lättare att skriva på datorn än med en penna. När eleverna lär sig nya saker upplever de att det kan var lite klurigt i början. T.ex. att logga in på Fronter har varit lite jobbigt i början.

”Man glömmer ibland hur man ska gå in och sånt”

Eleverna upplever att de har lärt sig mycket när det gäller att använda datorer under året.

”Jag har lärt mig mycket på datorerna – det är så mycket att jag inte kommer ihåg”
Många av eleverna i årskurs ett tycker att det är bra att de använder datorerna för det är något som man förväntas kunna i framtiden.

”När man blir stor kan man behöva använda datorn.”

Lärarna i åk 4

Precis som lärarna i åk 1 tycker pedagogerna i fyran att det har varit ett spännande år. Att varje elev har sin egen dator öppnar massor av möjligheter. Undervisningen har blivit roligare och mer varierad. På ett enkelt sätt går det att möta varje elev på deras utvecklingsnivå. Alla elever har tillgång till alla verktyg vilket inte pekar ut elever med specifika svårigheter.
Datorn har blivit en naturlig del av vardagen i årskurs 4. Datorn har inte uteslutit penna och papper. Respektive verktyg har använts där det passar bäst. Eleverna har också varit med och påverkat när de tycker att datorn fungerar som bästa verktyg, vilket är individuellt.

Årskurs fyra har arbetat utifrån Fronter. Alla arbeten sparas i min mapp. Inlämningsmappen har använts vid exempelvis läxor för att lätt få en överblick och på ett smidigt sätt kunna ge respons på elevernas arbeten. Arbetsuppgifter och tillhörande länkar har samlats under respektive ämnen i klassrummet på Fronter.

Eleverna i åk 4

Eleverna i årskurs fyra har tyckt att det har varit ett roligt läsår med datorerna. De känner att de har fått ett större ansvar och känner sig äldre. Till att börja med kände de att de var mycket nytt och att de kunde lite om hur datorerna skulle användas.

”I början kunde man inte så mycket. Visste inte alltid hur man skulle göra.
Nu kan vi massor av program att använda.”
Undervisningen blir mer varierad. Det är lätt att snabbt söka upp svar på något man undrar över och allt man gör blir snyggt. Eleverna tycker att den största skillnaden i att skriva är att det är lätt att flytta text och att ändrar i texten i efterhand för att göra den bättre. Till skillnad mot innan de hade datorer då de skrev det mesta för hand.

”Om man skrivit fel fick man sudda massor för att ändra och skriva om igen”.
Det finns en del elever som känner att texterna blir mindre personliga när de skrivs på dator och vill skriva mer för hand.

”Känns mer personligt med en handskriven text.
Känner mig mer stolt när jag gjort det helt själv.”
Eleverna upplever att de lär sig mycket som de inte bara har nytta av i skolan. De jobbar även med programmen hemma i olika situationer.

”Man lär sig inte bara för skolan, man lär för livet”

Jessica Kangro, Projektledare
Carolina Wiberg, IKT-pedagog
Errarps skola

Hjärnarps nya idrottshall

Stort behov av ny idrottshall 

Hjärnarps skola saknar en ändamålsenlig idrottshall. Eleverna slussas i dagsläget med bussar till Rantzowshallen för att ha gymnastik, vilket eleverna anser är slöseri med lektionstid, skolans ekonomi och har negativa effekter på miljön.

Under höstterminen 2012 hade elever i skolår 6-9 en temavecka där de på elevens val fick välja mellan olika uppgifter utifrån Hjärnarps närområde. En av grupperna arbetade med ”Hjärnarps nya idrottshall”. Projektet grundade sig i att eleverna inte var nöjda med skolans idrottshall så som den ser ut idag och att det samtidigt finns ett behov av ett nytt badhus i Ängelholms kommun. Eleverna insåg att man kunde kombinera en ny idrottshall med badhus och en ny parkering i anslutning till Söndrebalgs skola.

 

Elevintervjuer

Tove och Rebecca i skolår 7 är två av eleverna som deltog i projektet. Här är deras syn på projektet:
- De riktlinjer vi hade att förhålla oss till var bland annat konstruktionen av byggnaderna så som tillåtna höjder, parkeringskrav, arkitektritningar, ventilation, omklädningsrum, toaletter, planering av vägar, handikappsanpassning, utrymningsvägar samt hur många som får vistas i lokalen samtidigt.
- Vår roll i projektet var att ta fram en skiss. Vi började med att göra ett studiebesök på en arkitektbyrå i Ängelholm. Vi fick se hur man arbetade som arkitekt och fick veta vad man måste ta hänsyn till när man gör en ritning. Vi pratade om vilka rum som behövs i en idrottshall och sedan visade arkitekten oss ett program som heter SketchUp. I programmet kan man konstruera modeller och se dem i 3D.
Därefter besökte vi stadshuset och tekniska kontoret som berättade om vad man ska ta hänsyn till vad gäller ljud och buller, markvärden och tillstånd från markägaren.
Eleverna startade upp sitt arbete på skolan efter besöken i kommunen. Samtidigt som arbetet pågick med att ta fram och ”bygga” den nya idrottshallen skrev de om projektet på sin blogg: http://nyaidrottshallen.blogspot.se/

Eleverna fick besök av Calle Gudmundsson, byggnadsnämndens ordförande och presenterade sitt arbete för honom. Calle tyckte att eleverna hade bra argument till varför man skulle bygga en ny idrottshall, problemet var hur den skulle finansieras. Eleverna menade då att man skulle få minskade utgifter för busstransporter till Rantzow och att man i längden skulle tjäna på det. Skulle dessutom ett badhus förläggas i anslutning till idrottshallen skulle man få intäkter från den med.

Vad gav projektet er?

- Det var roligt att arbeta med projektet. Vi fick vara med och bestämma vad vi skulle göra. Att göra besök och få besök i vår verksamhet gör att det känns mer ”på riktigt” och man får en inblick i hur det fungerar i arbetslivet. Någon i gruppen kunde tänka sig att arbeta som ex arkitekt efter vårt besök hos Karin Petterssons arkitektbyrå. Vi har lärt oss att samarbeta med flera samtidigt och har fått inblick i vilka kunskaper som behövs/krävs för att bygga ex en idrottshall. Ett lyckat projekt!

Så här säger pedagogerna 

Karin Håkansson var en av pedagogerna som var med och stöttade eleverna kring projektet med Hjärnarps nya idrottshall, så här berättar hon sin version: - Eleverna hade inte enbart skolan som sin arbetsplats utan var mobila i sitt arbete. De skrev på bloggen varje dag och publicerade bilder och text utifrån de delmoment de utfört. Det har varit ett fantastiskt arbetssätt där eleverna har jobbat entreprenöriellt. Vi har satt ramarna med följande mål:
•Blogg-dela med er av info och arbete
•Studiebesök ska ingå
•Tankekarta med planering
•Ämnet var bestämt – ny idrottshall
•Datorprogram ska användas till ritning

I läroplanen står det följande:
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” Lgr 11, s.9

Eleverna som deltagit projektet har i högsta grad arbetat entreprenöriellt och har fått pröva sina idéer och lösa de problem som uppstått.

Modell av hur idrottshallen ska se ut

Önskemål ur pedagogens synvinkel 

Karin skulle vilja att man tog projektet vidare och gjorde ett medborgarförslag av elevernas påbörjade arbete. Något som eleverna skulle uppskatta. Vinsterna med projektet har varit många. De elever som vanligtvis tycker att skolan är ”tråkig” jobbade på och var mycket aktiva i arbetet. De tog tag i problem som dök upp och löste dem på ett bra sätt. Projektet skapade en ”vi-känsla” under veckan det pågick och det påverkade alla positivt! Eleverna fördelade de olika arbetsuppgifterna inom gruppen/grupperna själva på ett bra sätt och alla var delaktiga. Detta är ett arbetssätt vi gärna jobbar mer med framöver.

Klicka på bilden för att komma till bloggen!

Cindy Martinsson, projektledare Söndrebalg skola

Ängelholms Montessoriskola

 Med satsningen ”En dator per elev” kommer ett nytt sätt att lära, men även ett nytt sätt att undervisa. Ängelholms Montessoriskola har utrustat åk 1 och 4 med en dator per elev. Detta har frigjort äldre datorer (inte i bästa skick) som tidigare funnits som klassuppsättningar, vilket innebär att vi i dagsläget har tillgång till en dator per elev.

Under höstterminen 2012 började vi med IKT-workshops på våra tisdagsträffar, där pedagogerna i tur och ordning fick visa upp hur de använt IKT i undervisningen. Dessa workshops kommer att fortsätta under vårterminen. Vi satte även upp fasta möten för IKT-gruppen varje månad. Beslut har tagits att IKT-pedagog ska närvara vid elevrådsmöten och där ta emot felanmälan för program eller datorer samt ta emot önskemål och idéer som rör IKT. Säkerhet på nätet, netikett och källkritik tas även upp här.

Prezentationer

Vi har under höstterminen 2012 påbörjat ett projekt som vi kallar Prezi-projektet. En elev i åk 5-6 får varje vecka tillfälle att redovisa inom ett aktuellt arbetsområde på ett tidsenligt och upplyftande sätt.
Med Prezi har eleverna möjlighet att skapa mer levande arbeten som lämpar sig väldigt väl i en klassrumssituation. Eleverna använder sig av Prezi för att skapa och redovisa sina arbeten, vissa arbetar enskilt och andra kollaborerar direkt i Prezi. Vid redovisningstillfället bjuds föräldrar in till ”Prezentationen” via en länk i Fronter, dessutom filmas och sänds presentationerna live med hjälp av Bambuser. Dessa filmer finns sedan tillgängliga på Fronter. Vi har sett ett ökat intresse för skolarbete i denna form hos samtliga 5-6:or. Kul! Källkritik och källhänvisning ingår i samtliga arbeten eleverna producerar.

Elevens perspektiv

Intervju med elever i åk 1, åk 4 och åk 6. De centrala frågor som ställdes var:
Vad tycker du om att ha en egen dator i skolan och hur använder du den?

Fanny, åk 1:
Det är bra med egen dator för man behöver inte vänta på sin tur. Det är lättare att skriva på ett tangentbord och man ser stavfel direkt, utan att läraren har rättat. Sagorna blir finare och mer färgglada. Det finns inga nackdelar tycker jag!
Jag skriver ofta sagor, och går in på Espresso där jag spelar mattespel och ser på filmer. I Fronter får jag uppgifter från Therése som jag ska göra på datorn. De är jättekul! Uppgifterna kan vara exempelvis en läxa eller olika klockövningar.

Petter, åk 4:
Jag tycker det är jättebra, innan när man hade grupparbete fick man dela på datorer eller stå i kö för att skriva t.ex. berättelser.

Jag gör läsförståelse- och skrivuppgifter enligt min planering varje vecka på datorn. Efter planeringen brukar jag fråga om jag kan vara på skolplus eller skriva berättelser. Espresso har jag använt för att hitta fakta inom NO, fast jag tyckte inte om programmet.




Agnes, åk 6:
Bra, för man behöver inte alltid tanka upp på Fronter eller nätverksmappen. Arbetet blir mer privat, om man sitter vid en allmän dator i korridoren så har kanske andra varit och ändrat utseende eller tagit bort saker. Man får mer ansvar vilket är jättekul, man känner att de vuxna har förtroende för en.
Man lär sig mycket om datorer och tekniken på egen hand genom att använda och testa. Något som inte är så bra är att man kanske glömmer bort handstil och skrivstil om man bara använder datorn, men jag saknar inte papper och penna! Vid krasch blir det ett orosmoment eftersom allt arbete finns där på datorn (om man inte sparat på t.ex. Fronter). Batteritiden är för dålig (gamla datorer), man måste kanske flytta närmre ett uttag, hämta sladd eller liknande och då blir det avbrott i arbetet…

Jag använder min dator till att skriva Word-dokument, göra Prezis och PowerPoint-presentationer, faktasökning om allt möjligt i Fronter (Svenska djur och Världens djur exempelvis), på NE och Espresso, skriva glosor och lämna in läxuppgifter. Bland annat…

Carl, åk 6:
Bra, för man kan ha egna privata saker, Word-dokument exempelvis. Det finns alltid en dator ledig och man behöver aldrig köa. Man kan ändra inställningar så att de passar en själv, jag tror man förstår lättare om man har det på sitt eget sätt. Man kan sitta på lite olika platser tack vare att man har en bärbar dator, man är inte bunden till klassrummet.

Ersättningsdatorer (vid datorproblem) är inte lika bra, där ser det inte ut som man är van och man har kanske inte tillgång till samma program som på sin egen.

Agnes har ju redan sagt det mesta, men om jag ska tillägga något så kör jag Spotify med hörlurar under arbetets gång. Jag har lättare för att koncentrera mig då. Jag kör en skol-spellista, så att tiden inte ska gå åt för att göra nya listor. Geografi på Skolplus, kul, man lär sig mycket. Snyggare än Seterra, men har inte med alla världsdelarna.

 

 

Lärarens perspektiv

Therése Larsson, lärare åk 1-2:
Jag var fundersam över hur man skulle undervisa i uppstarten, men nu känns allt naturligt. När eleverna plockar fram datorn vet de att det är arbete som gäller, det är ingen ”rolig leksak”. Våra ettor skriver jättemycket i Publisher och Word med stöd av ClaroRead för de som behöver. Då hör man om det är rättstavat och får direkt respons. Vi har börjat med att eleverna hämtar SMART NoteBook-uppgifter i Fronter och arbetar med interaktivt digitaliserat Montessorimaterial. Fronter är en jättetillgång. Vi ser en ökad måluppfyllelse, framför allt när det gäller läsa/skriva och eleverna producerar väldigt mycket mer. Vi ser även bättre innehåll, med stor bokstav och punkt.

Peter Charlesson, lärare åk 3-4:
Allt mer arbete görs digitalt, inlämningar likaså, vilket har lett till att antalet utskrifter minskat. Eleverna gör skrivuppgifter och grupparbeten inom NO, SO och svenska, faktasökning på Unga Fakta och NE (NE kan vara lite svår ibland). Användningen av Espresso har trappats ner till förmån för Skolplus, som används främst som extraarbete/belöning och särskilt inom matematik.
Man synliggör arbeten eller genomgångar på ett mycket tydligare sätt, eftersom man når hela klassrummet dels via SMARTboard och dels via exempelvis uppgiftsbeskrivningar i Fronter, eleverna kan sedan själva arbeta vidare på sina datorer. Eleverna vill gärna använda sina datorer i skolarbetet, lusten att lära och producera har ökat. PowerPoint gör exempelvis att allt blir väldigt mycket proffsigare, och barnen kan enkelt och på ett bra sätt få utlopp för sin kreativitet. Alla har samma förutsättningar att göra ett snyggt arbete.

Siv Andersson, lärare åk 5-6:
Med en dator per elev har pedagogen fått nya metoder och arbetsformer – Prezi, blogg i Wordpress, inlämningsmappar i Fronter och kalender för mötesbokning för att nämna några. Det har inneburit nya utmaningar för eleverna, något som stimulerar deras lust att lära och även leder till högre måluppfyllelse. Klassrumsmiljön har blivit lugnare! Alla får nu samma möjligheter att finna relevant fakta oavsett sociala miljöer. Eleverna får med datorn även bra hjälp att hålla reda på sina anteckningar, bilder och arbeten. Kvaliteten och kvantiteten på skrivandet har förbättrats markant.
Det gäller att pedagogen är tydlig med uppgifternas mål, på så vis underlättas elevens möjlighet att öka måluppfyllelsen med datorns hjälp. Ett stort plus är att aktuell information alltid finns tillgänglig!

Klassrummet närmar sig samhället utanför - man förbereder eleverna för arbetslivet på ett helt annat, mer konkret sätt än tidigare.

Av Markus Nilsson, Ängelholms Montessoriskola

Lust till lärande - En dator per elev i Ängelholm

Här ser ni filmen om satsningen "En dator per elev i Ängelholm"!