Villanskolan Surfar Säkert

Villanskolan är kommunens största f-6 skola med drygt 500 elever. Våren 2004 startade vi vårt Surfa Säkert- arbete. Vi ville veta mer om vad våra elever gjorde på nätet och kunna hjälpa dem att hantera all information på ett vettigt sätt.

 I nästan 10 år har vi undersökt vad som är aktuellt för eleverna just nu. Vi har använt oss av våra maskotar Ville och Wilma samt föreläsningar, värderingsövningar, livskunskap, drama och samtal för att föra ut budskapet till våra barn: På Villanskolan surfar vi säkert! Dessutom har alla barn i åk 2- 6 fått svara på en anonym enkät via Fronter.

Vi inleder vårt Surfa Säkert arbete med att Wilma (och ibland Ville) besöker alla klasser i åk 1- 6, där vi spelar upp en liten dramatisering om hur Wilma mår när någon varit taskig mot henne på nätet.Barnen får hjälpa Wilma och sedan pratar vi om hur man ska vara en bra kompis. Beroende på ålder så lägger vi tonvikten på olika saker. Vi vill också uppmana barnen att vara ute och leka, röra på sig och inte sitta vid datorn för länge.

Årskurs 1 – Att skriva sig till läsning

Sedan 2012 arbetar alla årskurs 1 på Villanskolan med Att skriva sig till läsning, vilket skolledningen tog beslut om. Redan 2011 startade två årskurs 1 klasser med ASL – metoden. Övergripande för arbetssättet är att eleverna använder datorerna varje dag i skolarbetet för att lära sig att läsa genom att skriva på datorn. I vårt Surfa Säkert arbete kunde vi därför ge årskurs 1 en skrivuppgift som de genomförde med glädje: ”Skriv ett brev till Wilma och Ville och berätta vad du gör hemma på fritiden, om du använder datorn”.Och vilka brev vi fick! De hade skrivit och ritat och skapat fantastiska berättelser. Detta var en uppgift som barnen gärna tog sig an. Det verkade som om frågan skapat intresse och vilja att berätta.

Årskurs 4 – Fronter som lärplattform

Redan från start i vårt en-till-en projekt har årskurs 4 arbetat med att använda Fronter som den lärplattform den ska vara. Inlämnings- och individuella mappar, forum och enkäter är några exempel på detta. Denna grundläggande kompetens är viktig för elevernas fortsatta skolgång. Det blir därför en naturlig arbetsuppgift för fyrorna att svara på vår Surfa Säkert enkät.
Enkäten skapar vi i Fronter och alla elever i årskurs 2-6 har svarat på våra frågeställningar om nätanvändning, populära mötesplatser och kränkningar. Vi vill också att de ska fundera över vad de skulle göra om de råkar ut för mobbning. Enkäten visar att förtroendet för oss vuxna är stort och vi vill att eleverna ska skapa en inre kompass – i hur man ska vara på nätet.

IKT-rådet

Våren 2013 startade vi på Villan IKT-råd där eleverna är representerade. Barnen i årskurs 1-3 och årskurs 4-6 har träffats en gång i månaden och ett av deras första uppdrag blev att ta del av vår Surfa Säkert – kartläggning och diskutera och utvärdera resultaten. De äldre eleverna fick gå ut till sina klasser och presentera våra diagram för sina klasskompisar Det finns en vinst i lärandet när elever lär av varandra, många bra diskussioner och tankar kom upp under dessa korta genomgångar. Även de yngre eleverna i IKT-rådet fick också titta på diagrammen – och därefter reflektera tillsammans.

Likabehandlingsarbetet

Enligt skollagen ska huvudmannen se till att varje skola bedriver ett målinriktat arbete mot kränkningar för att motverka kränkande behandlingar av elever, även på nätet. Det ska genomföras åtgärder både för att förebygga och förhindra att elever kränks. Vi på Villan har ett väl utvecklat och gediget likabehandlingsarbete sedan många år tillbaka.
2008 blev vi en Friendsskola och året därpå fick vi Friendspriset som en skola som ärsärskilt bra i arbetet med att engagera och inspirera lärare och elever i kampen mot mobbing. Surfa Säkert och säkerhet på nätet har alltid varit en del av Villanskolans likabehandlingsplan.

En inre kompass

Eftersom kommunens satsning på en dator per elev är igång och utbudet på program, information, spel, bilder, text och sociala medier ökar – är det viktigt att vi pedagoger tillsammans med eleverna samtidigt förbereder och arbetar med trygghet och förmåga att hantera all information. Nya situationer uppstår och de behöver utveckla förmågan att kritiskt granska och hantera dessa. Vi delar inte medias bild av att lärare är okunniga om nätkränkningar utan ser istället att de utvecklas och tar tag i problemen.

Med Surfa Säkert arbetet vill vi förbereda inför livet – och låta eleverna vara medvetna om vad som kan hända – både hemma och i skolan. Det som händer på fritiden påverkar skolarbetet och gränserna suddas ut. Vi måste lära våra barn att kunna koppla ner, att stänga av och samtidigt bli en medborgare i ett digitalt samhälle.

Hållbar IKT

Det bästa med egen dator är enligt fyrorna:
”Man slipper leta efter papper i lådan” ”Man kan skapa musik och film, det kan man inte med papper!”
Det som är mindre bra är:
”Att det gör ont i nacken efter tag”
”Ibland får man ont i ögonen om man sitter vid datorn för länge”.

Några elever i årskurs ett uttrycker följande:
”Man blir för lat, man skriver inte själv för det är en motor som skriver. Man förstör kroppen och får utslag”
”Man mår illa och blir snurrig om man sitter själv”
”Man hjälps åt med stavningen”

Vi vill hänga med i den IKT-utveckling som sker, men vi vill också att barnen leker, rör på sig och har direkta upplevelser av natur och kultur. Det finns ett stort värde i förstahandsupplevelser och att utveckla alla sinnen. Detta är en ständig balansgång mot ett allt mer digitaliserat samhälle.

Länktips

www.kränkt.se 
www.mediebarn.se
www.statensmedieråd.se
www.kollakällan.se

Errarps skola 1-1

Vi var lite nyfikna på att se hur både elever och pedagoger har upplevt första året med en till en. Vi har intervjuat pedagoger och elever i åk 1 och åk 4.

Vårt mål med projektet är att nå alla pedagoger dvs. även de som inte har en dator per elev. Vi startade en IKT-grupp med pedagoger från alla årskurser. Gruppen träffas en gång i månaden. Det har även avsatts tid på verksamhetsmöten för IKT-inspiration. För att få in IKT som en naturlig del i planeringen har IKT-pedagog och i viss mån IKT-projektledare suttit med vid arbetslagens planeringar. Syftet har varit att stödja och driva processen framåt. En timme per vecka har IKT-pedagog samt projektledare funnits som stöd för att introducera nya verktyg hos eleverna i åk 1.Det har funnits möjlighet för årskurser som inte har en dator per elev att få undervisning i mediateket.

Lärarna i åk 1

Det har varit ett spännande år att jobba med "En dator per elev". En stor utmaning som upplevts positiv från alla pedagogerna i åk 1. Lärarna tycker att har varit ett lyft för eleverna. Omställningen var stor innan all utrustning var på plats. Därefter har en fantastisk utveckling skett hos eleverna. De eleverna med motoriska svårigheter har fått det lättare att göra sina arbetsuppgifter fina. De har också fått ett större flöde i sina texter då de sluppit lägga energi på att forma sina bokstäver.

Tråkiga saker har blivit roliga

 De har hunnit lära sig mycket på kort tid. Det har varit ett bra stöd för pedagogerna att IKT-pedagogen och IKT-projektledaren har funnits i klassrummet och hjälpt till då nya verktyg implementerats. Verktyg som uppskattas och varit användbara i åk 1 är Svenska djur, Världens djur, ClaroRead och Ljuda. Word har använts flitigt. Eleverna har infogat bilder som har inspirerat dem att skriva. 

”Får eleverna välja så väljer de datorn”
Vid ett lektionstillfälle letade eleverna upp sitt hus via Google Maps och genom att göra en ”Print Screen” och infoga bilden i Word kunde de skriva om sitt hus och sin familj.
Lärarna i årskurs 1 upplever inte att elevernas handstil försämras p.g.a. att de skriver mycket på datorerna. Parallellt med att eleverna har skrivit på datorerna har de tränat sin finmotorik på andra sätt. Eleverna har även skrivit för hand. Det ena har inte uteslutit det andra. Ett intressant elevexempel är en pojke i årskurs ett som valde att skriva på datorn innan han skrev för hand. På detta sättet klarade han av handskriften lättare.

En styrka på Errarps skola är att förskoleklassen och årskurs ett arbetar integrerat. Förskoleklassbarnen har på ett naturligt sätt kommit i kontakt med datorn som redskap, ofta med en etta som lärare.
Risken med att eleverna har var sin dator är att skolan skapar ensamvargar. Pedagogerna tycker det är viktigt att eleverna arbetar mycket tillsammans även med datorerna för att undvika detta.

Eleverna i åk 1

Eleverna tycker att det varit kul att ha en egen dator. Det har varit spännande. Eleverna tycker att det är lättare att skriva på datorn än med en penna. När eleverna lär sig nya saker upplever de att det kan var lite klurigt i början. T.ex. att logga in på Fronter har varit lite jobbigt i början.

”Man glömmer ibland hur man ska gå in och sånt”

Eleverna upplever att de har lärt sig mycket när det gäller att använda datorer under året.

”Jag har lärt mig mycket på datorerna – det är så mycket att jag inte kommer ihåg”
Många av eleverna i årskurs ett tycker att det är bra att de använder datorerna för det är något som man förväntas kunna i framtiden.

”När man blir stor kan man behöva använda datorn.”

Lärarna i åk 4

Precis som lärarna i åk 1 tycker pedagogerna i fyran att det har varit ett spännande år. Att varje elev har sin egen dator öppnar massor av möjligheter. Undervisningen har blivit roligare och mer varierad. På ett enkelt sätt går det att möta varje elev på deras utvecklingsnivå. Alla elever har tillgång till alla verktyg vilket inte pekar ut elever med specifika svårigheter.
Datorn har blivit en naturlig del av vardagen i årskurs 4. Datorn har inte uteslutit penna och papper. Respektive verktyg har använts där det passar bäst. Eleverna har också varit med och påverkat när de tycker att datorn fungerar som bästa verktyg, vilket är individuellt.

Årskurs fyra har arbetat utifrån Fronter. Alla arbeten sparas i min mapp. Inlämningsmappen har använts vid exempelvis läxor för att lätt få en överblick och på ett smidigt sätt kunna ge respons på elevernas arbeten. Arbetsuppgifter och tillhörande länkar har samlats under respektive ämnen i klassrummet på Fronter.

Eleverna i åk 4

Eleverna i årskurs fyra har tyckt att det har varit ett roligt läsår med datorerna. De känner att de har fått ett större ansvar och känner sig äldre. Till att börja med kände de att de var mycket nytt och att de kunde lite om hur datorerna skulle användas.

”I början kunde man inte så mycket. Visste inte alltid hur man skulle göra.
Nu kan vi massor av program att använda.”
Undervisningen blir mer varierad. Det är lätt att snabbt söka upp svar på något man undrar över och allt man gör blir snyggt. Eleverna tycker att den största skillnaden i att skriva är att det är lätt att flytta text och att ändrar i texten i efterhand för att göra den bättre. Till skillnad mot innan de hade datorer då de skrev det mesta för hand.

”Om man skrivit fel fick man sudda massor för att ändra och skriva om igen”.
Det finns en del elever som känner att texterna blir mindre personliga när de skrivs på dator och vill skriva mer för hand.

”Känns mer personligt med en handskriven text.
Känner mig mer stolt när jag gjort det helt själv.”
Eleverna upplever att de lär sig mycket som de inte bara har nytta av i skolan. De jobbar även med programmen hemma i olika situationer.

”Man lär sig inte bara för skolan, man lär för livet”

Jessica Kangro, Projektledare
Carolina Wiberg, IKT-pedagog
Errarps skola

Lust till lärande - En dator per elev i Ängelholm

Här ser ni filmen om satsningen "En dator per elev i Ängelholm"!

Statusrapport kring "En dator per elev"

Arbetet kring ”En dator per elev i Ängelholm” fortsätter! Denna veckan var det inspirationsträff kring ”Att skriva sig till läsning” på RIKT. Ungefär 50 pedagoger fick förmån att lyssna till Villanskolans satsning med årskurs 1 elever under läsåret 2011/2012. Vi har tipsat om deras blogg VillMer innan, men gör gärna det igen. Ta del av vad de har gjort på sitt rektorsområde.

Under våren anordnas många konferenser kring IKT i förskola och skola runt om i Sverige. Bland dessa kan nämnas Framtidens läromedel i Uppsala (20-21 mars), SETT i Stockholm (25-26 april) och Framtidens lärande (14-15 maj) också det i Stockholm. Klicka gärna in för att ta del av föreläsningar och dokumentation från konferenserna.

Forskning kring en till en:

I Sverige finns det än så länge inte så mycket forskning kring vilken effekt implementering av en dator per elev ger. Skolverket har en egen sida som skriver kring forskning och IKT i skolan. Den hittar du här.

UnosUno är ett forskningsprojekt som studerar skolor som infört en dator till varje elev i skolan, till viss del eller i hela skolan. Unos Uno skall under 2010-2013 följa ett antal skolor i hela Sverige.
Här kan du följa de rapporter som Unos Uno ger ut. Du kan också följa vad som händer i projektet via deras Facebook grupp.

I November 2011 kom det också en forskningsrapport kring ”IT och digital kompetens” från Kairos Future. Den kan du ladda ner här.

Ted talk, en källa till inspiration

Påsken närmar sig och förra veckan var det några av oss som fick möjligheten att åka till Uppsala på Framtidens läromedel. Under två heldagar var det fullt fokus på IKT i skolan.  Värt att tipsa om är Ystad's Att skriva sig till läsning 2.0, samt Årstaskolans satsning kring bloggar.

TED talk

TED talk har blivit ett begrepp! Här hittar du många olika personer från hela världen som föreläser inom sitt kärnområde. En av mina favoriter, Sir Ken Robinson , berättar på ett inspirerande sätt om sitt syn på kreativitet och dagens skola. Sir Ken Robinson

Här hittar du en sida med 25 utvalda inspirerande föreläsningar som på olika sätt handlar om skolan.

TED talk har också startat en egen YouTube kanal, TEDed, där man kommer att publicera föreläsningar som är tänkt för alla elever. Undertiteln på kanalen är ”Lessons worth sharing”.  Här finns det ett tjugotal filmer, men de ökar snabbt. Ett tips är att man kan få filmerna textade. En föreläsning är till exempel Adam Savage (känd från Discovery: Mythbusters) om hur enkla idéer har lett till olika vetenskaplige upptäckter.

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=F8UFGu2M2gM?rel=0]

Veckans tips:

Önskar man att göra snygga tidsaxlar på nätet (eller att eleverna skapar sina egna), kan man använda Dipity. Här måste man göra ett konto för att komma igång. Tjänsten är gratis och enkel att använda.

Att ha tilltro till pedagogen!

Sista veckan handlade mycket om att skriva sig till läsning. Att skriva sig till läsning handlar om att elever använder exempelvis iPad eller datorer för att lära sig bokstäver, ord och meningar. Ett av de bästa inläggen i debatten kom från Daniel Godlberg, nyhetschef Computer Sweden. När han tog kontakt med kommunen för att höra vad de tyckte om all mediahysteri var kommentaren:

"– Det känns förlöjligande.
Att vi inte skulle ha mer vett i huvudet än att bara slänga ut allting och köra på något nytt.
Det visar på en bristande tro på vår förmåga och kompetens."

Tekniken att skriva sig till läsning är ingen ny metod. Den har varit känd rätt så länge. Redan när jag var nyutbildat som lärare var jag på workshop med Trageton om hur man kan använda datorn i läs- och skrivinlärningen.
Det är snart 10 år sen!

För alla er som har haft möjligheten att möta elever som står runt en dator, diskuterar olika grammatiska frågor, vet hur mycket fokusering på skriftspråket dessa barn får. Man ser också hur de utvecklas som läsare, genom att de börjar med att leka och skriva bokstäver. För ett år sen pratade jag med Trageton om vilken ålder man bör börja med metoden "Att läsa sig till skrivning". Han hävdade att yngre och yngre barn börjar att leka med bokstäver och meningar. Det är min erfarenhet också.

I artikeln tas frågan upp: Vem är det som är pedagogen? Varför tror man att en pedagog börjar att använda annat sätt än den traditionella skriv- och läsinlärningen? Är du tveksam till om denna metod fungerar, så fråga en av de pedagoger som har jobbet med det.

I Ängelholms kommun står vi på tröskeln till att varje elev ska få tillgång till var sin bärbar dator. Också i vår kommun finns det många exempel på pedagoger som arbetar efter metoden "Att skriva sig till läsning". Ett exempel är från Villans rektorsområde. Här hittar du bloggen: VillMer.

Uppdatering, En dator per elev

På varje rektorsområde finns det nu en projektledare.
Nästa vecka kommer vi att träffas första gången. Projektledarens uppgift är bland annat
att ta hand om den administrative delen av projektet ute på rektorsområdet (så som skriva projektbeskrivning).

Sist vecka var det en del diskussioner kring IKT i läs- och skrivupplärningen.
Debatten tog extra fart, efter att Björklund kom med sitt syn. Under hittar du länkar
till de olika artiklarna.

• DN - Surfplattor ersätter skolböcker.


• Skolministern uttalar sig


• Artikeln om Tegelhagens skola

Svar på tal, kom från IT- och energiministern. Det hittar du här.

Här hittar du en artikel på skolverkets hemsida om en lyckat matematik satsning
i förhållande till en dator per elev