Hjärnarps nya idrottshall

Stort behov av ny idrottshall 

Hjärnarps skola saknar en ändamålsenlig idrottshall. Eleverna slussas i dagsläget med bussar till Rantzowshallen för att ha gymnastik, vilket eleverna anser är slöseri med lektionstid, skolans ekonomi och har negativa effekter på miljön.

Under höstterminen 2012 hade elever i skolår 6-9 en temavecka där de på elevens val fick välja mellan olika uppgifter utifrån Hjärnarps närområde. En av grupperna arbetade med ”Hjärnarps nya idrottshall”. Projektet grundade sig i att eleverna inte var nöjda med skolans idrottshall så som den ser ut idag och att det samtidigt finns ett behov av ett nytt badhus i Ängelholms kommun. Eleverna insåg att man kunde kombinera en ny idrottshall med badhus och en ny parkering i anslutning till Söndrebalgs skola.

 

Elevintervjuer

Tove och Rebecca i skolår 7 är två av eleverna som deltog i projektet. Här är deras syn på projektet:
- De riktlinjer vi hade att förhålla oss till var bland annat konstruktionen av byggnaderna så som tillåtna höjder, parkeringskrav, arkitektritningar, ventilation, omklädningsrum, toaletter, planering av vägar, handikappsanpassning, utrymningsvägar samt hur många som får vistas i lokalen samtidigt.
- Vår roll i projektet var att ta fram en skiss. Vi började med att göra ett studiebesök på en arkitektbyrå i Ängelholm. Vi fick se hur man arbetade som arkitekt och fick veta vad man måste ta hänsyn till när man gör en ritning. Vi pratade om vilka rum som behövs i en idrottshall och sedan visade arkitekten oss ett program som heter SketchUp. I programmet kan man konstruera modeller och se dem i 3D.
Därefter besökte vi stadshuset och tekniska kontoret som berättade om vad man ska ta hänsyn till vad gäller ljud och buller, markvärden och tillstånd från markägaren.
Eleverna startade upp sitt arbete på skolan efter besöken i kommunen. Samtidigt som arbetet pågick med att ta fram och ”bygga” den nya idrottshallen skrev de om projektet på sin blogg: http://nyaidrottshallen.blogspot.se/

Eleverna fick besök av Calle Gudmundsson, byggnadsnämndens ordförande och presenterade sitt arbete för honom. Calle tyckte att eleverna hade bra argument till varför man skulle bygga en ny idrottshall, problemet var hur den skulle finansieras. Eleverna menade då att man skulle få minskade utgifter för busstransporter till Rantzow och att man i längden skulle tjäna på det. Skulle dessutom ett badhus förläggas i anslutning till idrottshallen skulle man få intäkter från den med.

Vad gav projektet er?

- Det var roligt att arbeta med projektet. Vi fick vara med och bestämma vad vi skulle göra. Att göra besök och få besök i vår verksamhet gör att det känns mer ”på riktigt” och man får en inblick i hur det fungerar i arbetslivet. Någon i gruppen kunde tänka sig att arbeta som ex arkitekt efter vårt besök hos Karin Petterssons arkitektbyrå. Vi har lärt oss att samarbeta med flera samtidigt och har fått inblick i vilka kunskaper som behövs/krävs för att bygga ex en idrottshall. Ett lyckat projekt!

Så här säger pedagogerna 

Karin Håkansson var en av pedagogerna som var med och stöttade eleverna kring projektet med Hjärnarps nya idrottshall, så här berättar hon sin version: - Eleverna hade inte enbart skolan som sin arbetsplats utan var mobila i sitt arbete. De skrev på bloggen varje dag och publicerade bilder och text utifrån de delmoment de utfört. Det har varit ett fantastiskt arbetssätt där eleverna har jobbat entreprenöriellt. Vi har satt ramarna med följande mål:
•Blogg-dela med er av info och arbete
•Studiebesök ska ingå
•Tankekarta med planering
•Ämnet var bestämt – ny idrottshall
•Datorprogram ska användas till ritning

I läroplanen står det följande:
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” Lgr 11, s.9

Eleverna som deltagit projektet har i högsta grad arbetat entreprenöriellt och har fått pröva sina idéer och lösa de problem som uppstått.

Modell av hur idrottshallen ska se ut

Önskemål ur pedagogens synvinkel 

Karin skulle vilja att man tog projektet vidare och gjorde ett medborgarförslag av elevernas påbörjade arbete. Något som eleverna skulle uppskatta. Vinsterna med projektet har varit många. De elever som vanligtvis tycker att skolan är ”tråkig” jobbade på och var mycket aktiva i arbetet. De tog tag i problem som dök upp och löste dem på ett bra sätt. Projektet skapade en ”vi-känsla” under veckan det pågick och det påverkade alla positivt! Eleverna fördelade de olika arbetsuppgifterna inom gruppen/grupperna själva på ett bra sätt och alla var delaktiga. Detta är ett arbetssätt vi gärna jobbar mer med framöver.

Klicka på bilden för att komma till bloggen!

Cindy Martinsson, projektledare Söndrebalg skola

Nu är vi igång!

Det har varit en höst där det har hänt mycket i Ängelholms kommun! Nu när vi är mitt i oktober kan vi se tillbaks på många olika delar som har fallit på plats. Den första omgången med utdelning av datorer till elever i Ängelholms kommun är avklarad. Nu har elever i årskurs 1, 4, 7 och årskurs 1 på gymnasiet var sin dator. Satsningen har under hösten blivit uppmärksammad i media. Artiklar från NST kan du hitta här och här.

Vad händer nu?

Det är nu vi som pedagoger står framför den stora utmaningen att använda de digitala verktygen på ett bra sätt. Innan på denna blogg har jag skrivit om SAMR modellen, som är en modell som beskriver en pedagogik som lyfter lärande med hjälp av digitala verktyg. Mer om den kan du läsa här.

Ute på skolorna ser vi att pedagoger i större och större grad vänjer sig vid verktygen och utmanar sig själva i användningen av det. Många klasser har börjat att blogga om vad som händer i skolan under veckan och vad de gör med datorerna. Exempel på sådana bloggar är Sönderbalg (Klass 12, Klass 42) och Villanskolan (Erfarenheter en dator per elev årskurs 4).

Centralt i satsningen är hur vi som pedagoger kan ändra vår metodik för att bäst ta till vara på de möjligheter tekniken gör. Ofta har vi pekat på att detta inte är ett teknik projekt, men ett pedagogiskt utvecklingsprojekt. I det lägger vi att genom införande av digital teknik så ändrar man förutsättningarna för lärandet. Nu kommer alla elever att ha all information precis framför sig (inte behöver de arbeta med en historiebok som inte är aktuell längre) och läraren blir den som handleder dem i sitt lärande istället för att bli den som har all kunskap.

Varför gör vi detta?

Den värld som vi har idag är inte den samma som vi hade i går! Vad för kompetens behövs imorgon, vilken kompetens måste dagens barn ha framöver? Jag tycker Troed Tordesson är den som beskriver detta bäst, med blick på skolan och framtiden.

Satsningen "En dator per elev" handlar om att vi i Ängelholm önskar

• att ge alla barn och ungdomar lika förutsättningar för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle


• att alla barn och ungdomar lär sig använda de möjligheter tekniken och Internet ger och utvecklar ett källkritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt


• att skapa goda lärmiljöer där tekniken finns som en naturlig möjlighet för att utveckla barn och ungdomars lust till ett livslångt lärande

Har vi kommit dit än? Nej, vi har precis börjat. Att nå dessa mål tar tid. En tid som kommer att fyllas med diskussioner, workshops, handledning kring vad vi pedagoger kan göra för att ge alla barn i Ängelholms kommun de bästa förutsättningar för framtiden.