Errarps skola 1-1

Vi var lite nyfikna på att se hur både elever och pedagoger har upplevt första året med en till en. Vi har intervjuat pedagoger och elever i åk 1 och åk 4.

Vårt mål med projektet är att nå alla pedagoger dvs. även de som inte har en dator per elev. Vi startade en IKT-grupp med pedagoger från alla årskurser. Gruppen träffas en gång i månaden. Det har även avsatts tid på verksamhetsmöten för IKT-inspiration. För att få in IKT som en naturlig del i planeringen har IKT-pedagog och i viss mån IKT-projektledare suttit med vid arbetslagens planeringar. Syftet har varit att stödja och driva processen framåt. En timme per vecka har IKT-pedagog samt projektledare funnits som stöd för att introducera nya verktyg hos eleverna i åk 1.Det har funnits möjlighet för årskurser som inte har en dator per elev att få undervisning i mediateket.

Lärarna i åk 1

Det har varit ett spännande år att jobba med "En dator per elev". En stor utmaning som upplevts positiv från alla pedagogerna i åk 1. Lärarna tycker att har varit ett lyft för eleverna. Omställningen var stor innan all utrustning var på plats. Därefter har en fantastisk utveckling skett hos eleverna. De eleverna med motoriska svårigheter har fått det lättare att göra sina arbetsuppgifter fina. De har också fått ett större flöde i sina texter då de sluppit lägga energi på att forma sina bokstäver.

Tråkiga saker har blivit roliga

 De har hunnit lära sig mycket på kort tid. Det har varit ett bra stöd för pedagogerna att IKT-pedagogen och IKT-projektledaren har funnits i klassrummet och hjälpt till då nya verktyg implementerats. Verktyg som uppskattas och varit användbara i åk 1 är Svenska djur, Världens djur, ClaroRead och Ljuda. Word har använts flitigt. Eleverna har infogat bilder som har inspirerat dem att skriva. 

”Får eleverna välja så väljer de datorn”
Vid ett lektionstillfälle letade eleverna upp sitt hus via Google Maps och genom att göra en ”Print Screen” och infoga bilden i Word kunde de skriva om sitt hus och sin familj.
Lärarna i årskurs 1 upplever inte att elevernas handstil försämras p.g.a. att de skriver mycket på datorerna. Parallellt med att eleverna har skrivit på datorerna har de tränat sin finmotorik på andra sätt. Eleverna har även skrivit för hand. Det ena har inte uteslutit det andra. Ett intressant elevexempel är en pojke i årskurs ett som valde att skriva på datorn innan han skrev för hand. På detta sättet klarade han av handskriften lättare.

En styrka på Errarps skola är att förskoleklassen och årskurs ett arbetar integrerat. Förskoleklassbarnen har på ett naturligt sätt kommit i kontakt med datorn som redskap, ofta med en etta som lärare.
Risken med att eleverna har var sin dator är att skolan skapar ensamvargar. Pedagogerna tycker det är viktigt att eleverna arbetar mycket tillsammans även med datorerna för att undvika detta.

Eleverna i åk 1

Eleverna tycker att det varit kul att ha en egen dator. Det har varit spännande. Eleverna tycker att det är lättare att skriva på datorn än med en penna. När eleverna lär sig nya saker upplever de att det kan var lite klurigt i början. T.ex. att logga in på Fronter har varit lite jobbigt i början.

”Man glömmer ibland hur man ska gå in och sånt”

Eleverna upplever att de har lärt sig mycket när det gäller att använda datorer under året.

”Jag har lärt mig mycket på datorerna – det är så mycket att jag inte kommer ihåg”
Många av eleverna i årskurs ett tycker att det är bra att de använder datorerna för det är något som man förväntas kunna i framtiden.

”När man blir stor kan man behöva använda datorn.”

Lärarna i åk 4

Precis som lärarna i åk 1 tycker pedagogerna i fyran att det har varit ett spännande år. Att varje elev har sin egen dator öppnar massor av möjligheter. Undervisningen har blivit roligare och mer varierad. På ett enkelt sätt går det att möta varje elev på deras utvecklingsnivå. Alla elever har tillgång till alla verktyg vilket inte pekar ut elever med specifika svårigheter.
Datorn har blivit en naturlig del av vardagen i årskurs 4. Datorn har inte uteslutit penna och papper. Respektive verktyg har använts där det passar bäst. Eleverna har också varit med och påverkat när de tycker att datorn fungerar som bästa verktyg, vilket är individuellt.

Årskurs fyra har arbetat utifrån Fronter. Alla arbeten sparas i min mapp. Inlämningsmappen har använts vid exempelvis läxor för att lätt få en överblick och på ett smidigt sätt kunna ge respons på elevernas arbeten. Arbetsuppgifter och tillhörande länkar har samlats under respektive ämnen i klassrummet på Fronter.

Eleverna i åk 4

Eleverna i årskurs fyra har tyckt att det har varit ett roligt läsår med datorerna. De känner att de har fått ett större ansvar och känner sig äldre. Till att börja med kände de att de var mycket nytt och att de kunde lite om hur datorerna skulle användas.

”I början kunde man inte så mycket. Visste inte alltid hur man skulle göra.
Nu kan vi massor av program att använda.”
Undervisningen blir mer varierad. Det är lätt att snabbt söka upp svar på något man undrar över och allt man gör blir snyggt. Eleverna tycker att den största skillnaden i att skriva är att det är lätt att flytta text och att ändrar i texten i efterhand för att göra den bättre. Till skillnad mot innan de hade datorer då de skrev det mesta för hand.

”Om man skrivit fel fick man sudda massor för att ändra och skriva om igen”.
Det finns en del elever som känner att texterna blir mindre personliga när de skrivs på dator och vill skriva mer för hand.

”Känns mer personligt med en handskriven text.
Känner mig mer stolt när jag gjort det helt själv.”
Eleverna upplever att de lär sig mycket som de inte bara har nytta av i skolan. De jobbar även med programmen hemma i olika situationer.

”Man lär sig inte bara för skolan, man lär för livet”

Jessica Kangro, Projektledare
Carolina Wiberg, IKT-pedagog
Errarps skola

Hjärnarps nya idrottshall

Stort behov av ny idrottshall 

Hjärnarps skola saknar en ändamålsenlig idrottshall. Eleverna slussas i dagsläget med bussar till Rantzowshallen för att ha gymnastik, vilket eleverna anser är slöseri med lektionstid, skolans ekonomi och har negativa effekter på miljön.

Under höstterminen 2012 hade elever i skolår 6-9 en temavecka där de på elevens val fick välja mellan olika uppgifter utifrån Hjärnarps närområde. En av grupperna arbetade med ”Hjärnarps nya idrottshall”. Projektet grundade sig i att eleverna inte var nöjda med skolans idrottshall så som den ser ut idag och att det samtidigt finns ett behov av ett nytt badhus i Ängelholms kommun. Eleverna insåg att man kunde kombinera en ny idrottshall med badhus och en ny parkering i anslutning till Söndrebalgs skola.

 

Elevintervjuer

Tove och Rebecca i skolår 7 är två av eleverna som deltog i projektet. Här är deras syn på projektet:
- De riktlinjer vi hade att förhålla oss till var bland annat konstruktionen av byggnaderna så som tillåtna höjder, parkeringskrav, arkitektritningar, ventilation, omklädningsrum, toaletter, planering av vägar, handikappsanpassning, utrymningsvägar samt hur många som får vistas i lokalen samtidigt.
- Vår roll i projektet var att ta fram en skiss. Vi började med att göra ett studiebesök på en arkitektbyrå i Ängelholm. Vi fick se hur man arbetade som arkitekt och fick veta vad man måste ta hänsyn till när man gör en ritning. Vi pratade om vilka rum som behövs i en idrottshall och sedan visade arkitekten oss ett program som heter SketchUp. I programmet kan man konstruera modeller och se dem i 3D.
Därefter besökte vi stadshuset och tekniska kontoret som berättade om vad man ska ta hänsyn till vad gäller ljud och buller, markvärden och tillstånd från markägaren.
Eleverna startade upp sitt arbete på skolan efter besöken i kommunen. Samtidigt som arbetet pågick med att ta fram och ”bygga” den nya idrottshallen skrev de om projektet på sin blogg: http://nyaidrottshallen.blogspot.se/

Eleverna fick besök av Calle Gudmundsson, byggnadsnämndens ordförande och presenterade sitt arbete för honom. Calle tyckte att eleverna hade bra argument till varför man skulle bygga en ny idrottshall, problemet var hur den skulle finansieras. Eleverna menade då att man skulle få minskade utgifter för busstransporter till Rantzow och att man i längden skulle tjäna på det. Skulle dessutom ett badhus förläggas i anslutning till idrottshallen skulle man få intäkter från den med.

Vad gav projektet er?

- Det var roligt att arbeta med projektet. Vi fick vara med och bestämma vad vi skulle göra. Att göra besök och få besök i vår verksamhet gör att det känns mer ”på riktigt” och man får en inblick i hur det fungerar i arbetslivet. Någon i gruppen kunde tänka sig att arbeta som ex arkitekt efter vårt besök hos Karin Petterssons arkitektbyrå. Vi har lärt oss att samarbeta med flera samtidigt och har fått inblick i vilka kunskaper som behövs/krävs för att bygga ex en idrottshall. Ett lyckat projekt!

Så här säger pedagogerna 

Karin Håkansson var en av pedagogerna som var med och stöttade eleverna kring projektet med Hjärnarps nya idrottshall, så här berättar hon sin version: - Eleverna hade inte enbart skolan som sin arbetsplats utan var mobila i sitt arbete. De skrev på bloggen varje dag och publicerade bilder och text utifrån de delmoment de utfört. Det har varit ett fantastiskt arbetssätt där eleverna har jobbat entreprenöriellt. Vi har satt ramarna med följande mål:
•Blogg-dela med er av info och arbete
•Studiebesök ska ingå
•Tankekarta med planering
•Ämnet var bestämt – ny idrottshall
•Datorprogram ska användas till ritning

I läroplanen står det följande:
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” Lgr 11, s.9

Eleverna som deltagit projektet har i högsta grad arbetat entreprenöriellt och har fått pröva sina idéer och lösa de problem som uppstått.

Modell av hur idrottshallen ska se ut

Önskemål ur pedagogens synvinkel 

Karin skulle vilja att man tog projektet vidare och gjorde ett medborgarförslag av elevernas påbörjade arbete. Något som eleverna skulle uppskatta. Vinsterna med projektet har varit många. De elever som vanligtvis tycker att skolan är ”tråkig” jobbade på och var mycket aktiva i arbetet. De tog tag i problem som dök upp och löste dem på ett bra sätt. Projektet skapade en ”vi-känsla” under veckan det pågick och det påverkade alla positivt! Eleverna fördelade de olika arbetsuppgifterna inom gruppen/grupperna själva på ett bra sätt och alla var delaktiga. Detta är ett arbetssätt vi gärna jobbar mer med framöver.

Klicka på bilden för att komma till bloggen!

Cindy Martinsson, projektledare Söndrebalg skola

Rebbelberga skola 1-1

Hur används datorerna?

2012 gick Rebbelberga skola in i projektet En dator per elev. Först ut med att få varsin dator var eleverna i årskurs 1 och 4. Vi har pratat med årskurs 4 för att höra hur de har arbetat med datorerna under hösten.

Både elever och lärare är positivt inställda till datorerna. En av klasserna har haft egen skoldator sedan vårterminen i årskurs två. När vi pratar med eleverna märker vi att datorerna är en sådan naturlig del av deras skoldag att de har svårt att föreställa sig hur skolan skulle fungera eller se ut utan dem.
Datorerna har använts mer eller mindre i alla teoretiska ämnen. Eleverna har även haft med datorerna på slöjden för att dokumentera vad de arbetat med där.
Det eleverna använder datorerna mest till är att skriva och för att söka information.

Inga skrivare 

När vi gick in i projektet bestämde vi oss för att vi inte skulle installera några skrivare för att minska utskrifter på skolan. Detta innebär att lärare och elever har lärt sig använda Fonter för att spara och lämna in sina arbeten och uppgifter. Eleverna har en egen mapp där de lägger upp allt som de är färdiga med. De använder sig också av inlämningsmappar som läraren skapar när eleverna ska lämna in en speciell uppgift.

Creaza 

Skolan ska ansvara för att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11)

I höstas arbetade klasserna med vikingatiden. I slutet av arbetsområdet fick eleverna i uppgift att sammanfatta något de lärt sig om vikingatiden med hjälp av Creaza, ett program där man bland annat kan skapa serier och filmer. Först skapade eleverna en bildserie med figurer och pratbubblor. Sedan fick de lägga på ljudeffekter och bakgrundsmusik.
Eleverna tyckte att detta var ett kul sätt att arbeta på. Det svåraste var att komma på en bra historia. Här kan ni se ett elevexempel på hur resultatet blev och här är ett annat.

Från norr till söder 

Eleverna har även arbetat med att beskriva sin hembygd. Pedagogerna hittade en hemsida ”Syd till norr” där en klass hade startat ett projekt som hette Sverigeresan. Fjärdeklassare på en skola i Löderup ville ha hjälp av klasser runt om i Sverige att beskriva platsen de bor på.
Eleverna började gemensamt att göra tankekartor i Creaza för att få fram vad de tyckte var viktigt att berätta om Ängelholm. Innan de fick välja vad de skulle skriva om så fördes diskussioner om källkritik och upphovsrätt. Vilka olika källor kan man använda sig av och hur skriver man en faktatext? Vilka bilder på Internet får man använda och hur får man använda dem? Det blev bra diskussioner om varför man inte får lov att ta en bild från Internet på t.ex. Koenigsegg utan att ha tillstånd från upphovsmannen.

Eleverna satte sig nu i par och gjorde tankekartor i Creaza om saker de visste och saker de ville ta reda på. De upptäckte snart att det var svårt att hitta fakta om lokala platser på Internet.
De fick då börja fundera på hur de kunde få svar på sina frågor på andra sätt.

De letade upp mailadresser och skickade iväg sina frågor till föreningar och olika förvaltningar i kommunen. Klasserna pratade då om hur viktigt det är att man formulerar sig på ett korrekt sätt och att man har en trevlig ton när man skriver mail.

När svaren kom på mailen blev eleverna glada. De fick svar på de flesta av sina frågor och kunde sedan skriva klart sina texter. Några tog egna bilder som de kunde använda till sin text och några hittade bilder som de fick använda på nätet. Slutligen sammanställdes alla arbeten på en karta som skickades i väg till Löderups fyror. Ni kan hitta arbetet här.

Andra ämnen 

När vi pratar med eleverna så konstaterar de att i matematik så har t.ex. tabellträning blivit mycket roligare med hjälp av datorn. Eleverna har tillgång till ett matterum i Fronter där de kan gå in och träna på olika moment. Många använder också Nomp till färdighetsträning. När de arbetade med geometri använde de geobräden på sina datorer för att göra och samtala om olika geometriska figurer och i ett annat program kunde rita symmetriska bilder och prata om symmetrilinjer. I engelska gör eleverna sina glostest i Fronter. De tycker att fördelen med detta är att de kan se sina resultat direkt. Eleverna har också fått spela in sig själva för att höra hur de låter och för att kunna följa sin utveckling i det engelska språket.

Google Earth 

På geografin läser klasserna boken Kompassresan som högläsning. Där får man följa en kille som heter Adam när han reser runt med sin pappa i Sverige. Eleverna följer Adams resa på Google Earth och kan gå ner och titta på de platser han besöker. När de har läst om ett landskap så gör eleverna en sammanfattning på vad de tycker är viktigt om det landskapet och lägger till det som ett platsmärke på kartan. Detta gör det sedan enkelt för eleverna att komma ihåg fakta från de olika landskapen.

Safer Internet Day 

I början på året så uppmärksammade klasserna Safer Internet Day. Efter att ha kartlagt vad eleverna gör på nätet så fördes diskussioner om hur man är en bra kompis på nätet och vad som är ok att lägga ut på nätet och vad som inte är det. Eleverna fick använda sig av sidan Mentimeter för att svara och ta ställning till olika frågor och påstående som sedan kunde diskuteras i klassen.

Avslutningsvis 

Lärarna hittar ständigt nya användningsområde och ser nya möjligheter med att ha eleverna har varsin dator. Även om en del av de saker man använder datorn till bara är en direkt ersättning av saker man kunde göra tidigare så anser man ändå att det lyfter eleverna och får dem att tycka att enkla moment blir roligare. Pedagogerna menar att man snabbt kommer in i det nya sättet att tänka och att de har svårt att se hur man skulle klara sig utan datorerna nu.
 
Linda Gustavsson
Projektledare, Rebbelberga skola

Ängelholms Montessoriskola

 Med satsningen ”En dator per elev” kommer ett nytt sätt att lära, men även ett nytt sätt att undervisa. Ängelholms Montessoriskola har utrustat åk 1 och 4 med en dator per elev. Detta har frigjort äldre datorer (inte i bästa skick) som tidigare funnits som klassuppsättningar, vilket innebär att vi i dagsläget har tillgång till en dator per elev.

Under höstterminen 2012 började vi med IKT-workshops på våra tisdagsträffar, där pedagogerna i tur och ordning fick visa upp hur de använt IKT i undervisningen. Dessa workshops kommer att fortsätta under vårterminen. Vi satte även upp fasta möten för IKT-gruppen varje månad. Beslut har tagits att IKT-pedagog ska närvara vid elevrådsmöten och där ta emot felanmälan för program eller datorer samt ta emot önskemål och idéer som rör IKT. Säkerhet på nätet, netikett och källkritik tas även upp här.

Prezentationer

Vi har under höstterminen 2012 påbörjat ett projekt som vi kallar Prezi-projektet. En elev i åk 5-6 får varje vecka tillfälle att redovisa inom ett aktuellt arbetsområde på ett tidsenligt och upplyftande sätt.
Med Prezi har eleverna möjlighet att skapa mer levande arbeten som lämpar sig väldigt väl i en klassrumssituation. Eleverna använder sig av Prezi för att skapa och redovisa sina arbeten, vissa arbetar enskilt och andra kollaborerar direkt i Prezi. Vid redovisningstillfället bjuds föräldrar in till ”Prezentationen” via en länk i Fronter, dessutom filmas och sänds presentationerna live med hjälp av Bambuser. Dessa filmer finns sedan tillgängliga på Fronter. Vi har sett ett ökat intresse för skolarbete i denna form hos samtliga 5-6:or. Kul! Källkritik och källhänvisning ingår i samtliga arbeten eleverna producerar.

Elevens perspektiv

Intervju med elever i åk 1, åk 4 och åk 6. De centrala frågor som ställdes var:
Vad tycker du om att ha en egen dator i skolan och hur använder du den?

Fanny, åk 1:
Det är bra med egen dator för man behöver inte vänta på sin tur. Det är lättare att skriva på ett tangentbord och man ser stavfel direkt, utan att läraren har rättat. Sagorna blir finare och mer färgglada. Det finns inga nackdelar tycker jag!
Jag skriver ofta sagor, och går in på Espresso där jag spelar mattespel och ser på filmer. I Fronter får jag uppgifter från Therése som jag ska göra på datorn. De är jättekul! Uppgifterna kan vara exempelvis en läxa eller olika klockövningar.

Petter, åk 4:
Jag tycker det är jättebra, innan när man hade grupparbete fick man dela på datorer eller stå i kö för att skriva t.ex. berättelser.

Jag gör läsförståelse- och skrivuppgifter enligt min planering varje vecka på datorn. Efter planeringen brukar jag fråga om jag kan vara på skolplus eller skriva berättelser. Espresso har jag använt för att hitta fakta inom NO, fast jag tyckte inte om programmet.




Agnes, åk 6:
Bra, för man behöver inte alltid tanka upp på Fronter eller nätverksmappen. Arbetet blir mer privat, om man sitter vid en allmän dator i korridoren så har kanske andra varit och ändrat utseende eller tagit bort saker. Man får mer ansvar vilket är jättekul, man känner att de vuxna har förtroende för en.
Man lär sig mycket om datorer och tekniken på egen hand genom att använda och testa. Något som inte är så bra är att man kanske glömmer bort handstil och skrivstil om man bara använder datorn, men jag saknar inte papper och penna! Vid krasch blir det ett orosmoment eftersom allt arbete finns där på datorn (om man inte sparat på t.ex. Fronter). Batteritiden är för dålig (gamla datorer), man måste kanske flytta närmre ett uttag, hämta sladd eller liknande och då blir det avbrott i arbetet…

Jag använder min dator till att skriva Word-dokument, göra Prezis och PowerPoint-presentationer, faktasökning om allt möjligt i Fronter (Svenska djur och Världens djur exempelvis), på NE och Espresso, skriva glosor och lämna in läxuppgifter. Bland annat…

Carl, åk 6:
Bra, för man kan ha egna privata saker, Word-dokument exempelvis. Det finns alltid en dator ledig och man behöver aldrig köa. Man kan ändra inställningar så att de passar en själv, jag tror man förstår lättare om man har det på sitt eget sätt. Man kan sitta på lite olika platser tack vare att man har en bärbar dator, man är inte bunden till klassrummet.

Ersättningsdatorer (vid datorproblem) är inte lika bra, där ser det inte ut som man är van och man har kanske inte tillgång till samma program som på sin egen.

Agnes har ju redan sagt det mesta, men om jag ska tillägga något så kör jag Spotify med hörlurar under arbetets gång. Jag har lättare för att koncentrera mig då. Jag kör en skol-spellista, så att tiden inte ska gå åt för att göra nya listor. Geografi på Skolplus, kul, man lär sig mycket. Snyggare än Seterra, men har inte med alla världsdelarna.

 

 

Lärarens perspektiv

Therése Larsson, lärare åk 1-2:
Jag var fundersam över hur man skulle undervisa i uppstarten, men nu känns allt naturligt. När eleverna plockar fram datorn vet de att det är arbete som gäller, det är ingen ”rolig leksak”. Våra ettor skriver jättemycket i Publisher och Word med stöd av ClaroRead för de som behöver. Då hör man om det är rättstavat och får direkt respons. Vi har börjat med att eleverna hämtar SMART NoteBook-uppgifter i Fronter och arbetar med interaktivt digitaliserat Montessorimaterial. Fronter är en jättetillgång. Vi ser en ökad måluppfyllelse, framför allt när det gäller läsa/skriva och eleverna producerar väldigt mycket mer. Vi ser även bättre innehåll, med stor bokstav och punkt.

Peter Charlesson, lärare åk 3-4:
Allt mer arbete görs digitalt, inlämningar likaså, vilket har lett till att antalet utskrifter minskat. Eleverna gör skrivuppgifter och grupparbeten inom NO, SO och svenska, faktasökning på Unga Fakta och NE (NE kan vara lite svår ibland). Användningen av Espresso har trappats ner till förmån för Skolplus, som används främst som extraarbete/belöning och särskilt inom matematik.
Man synliggör arbeten eller genomgångar på ett mycket tydligare sätt, eftersom man når hela klassrummet dels via SMARTboard och dels via exempelvis uppgiftsbeskrivningar i Fronter, eleverna kan sedan själva arbeta vidare på sina datorer. Eleverna vill gärna använda sina datorer i skolarbetet, lusten att lära och producera har ökat. PowerPoint gör exempelvis att allt blir väldigt mycket proffsigare, och barnen kan enkelt och på ett bra sätt få utlopp för sin kreativitet. Alla har samma förutsättningar att göra ett snyggt arbete.

Siv Andersson, lärare åk 5-6:
Med en dator per elev har pedagogen fått nya metoder och arbetsformer – Prezi, blogg i Wordpress, inlämningsmappar i Fronter och kalender för mötesbokning för att nämna några. Det har inneburit nya utmaningar för eleverna, något som stimulerar deras lust att lära och även leder till högre måluppfyllelse. Klassrumsmiljön har blivit lugnare! Alla får nu samma möjligheter att finna relevant fakta oavsett sociala miljöer. Eleverna får med datorn även bra hjälp att hålla reda på sina anteckningar, bilder och arbeten. Kvaliteten och kvantiteten på skrivandet har förbättrats markant.
Det gäller att pedagogen är tydlig med uppgifternas mål, på så vis underlättas elevens möjlighet att öka måluppfyllelsen med datorns hjälp. Ett stort plus är att aktuell information alltid finns tillgänglig!

Klassrummet närmar sig samhället utanför - man förbereder eleverna för arbetslivet på ett helt annat, mer konkret sätt än tidigare.

Av Markus Nilsson, Ängelholms Montessoriskola

Var står vi nu? Södra Utmarkens skola

Nu har vi varit igång med vår 1-1 satsning i ett halvår och vad har hänt på den här tiden och vad används datorerna till? Vi har pratat med elever och pedagogen i 4B på Södra Utmarkens skola.

Elevernas röster:

Eleverna upplever att skolarbetet underlättas eftersom de sparar mycket tid som tidigare lades på att vänta. Om det kommer upp en fråga som man behöver söka svar på kan de göra det direkt eftersom alla har tillgång till varsin dator och då inte behöver vänta på att klassrumsdatorn ska bli ledig. Det kan vara en så enkel sak som att det behövs fler förklaringar när det arbetas med ordförståelse. ”Allt står ju inte i skolans ordlista!”

Om klassen ska göra bildspel kan alla göra varsitt eget istället för att det är några enstaka som får möjligheten, alternativt att man ska vänta hela terminen innan det blir ens tur. Enligt läroplanen LGR11 ”ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa.” Att arbeta med bild med hjälp av datorn upplevs som positivt och gynnar speciellt de elever som inte har lika lätt för att uttrycka sig i text. Skolan måste kunna presentera olika verktyg för att eleverna ska kunna prestera optimalt utifrån sina förmågor.

Flertalet av eleverna tycker att det är lättare och roligare att skriva egna texter med hjälp av datorerna. ”Handstilen” blir den samma för alla, stavningshjälpen finns till hands och det är lättare att förbättra texterna under arbetets gång. När man skriver för hand är det lätt att man låter bli att lägga till en tanke som kommer upp, på grund av att man inte orkar skriva om.

Eftersom vi sparar texterna på vår lärplattform Fronter, kan eleverna arbeta vidare även hemma, trots att de inte fått sina papper med sig hem. Pedagogen kan komma åt texterna och titta på dem under arbetets gång, vilket leder till att det går fortare att få respons på det man skapat. Det som produceras kan visas för många fler genom att det läggs på Fronter eller bloggen. Det är roligt att visa vad man gjort för t ex sina föräldrar.

Att göra matteuppgifter på datorn istället för på papper upplevs som mindre stressande eftersom man bara får ett eller ett fåtal uppgifter åt gången och då kan koncentrera sig helt på det. De som önskar kan lägga till tävlingsmomentet, vilket de då upplever som sporrande. Ju fler valmöjligheter det ges, desto större möjlighet för varje enskild elev att kunna utgå och utvecklas från sin egen förmåga.

Pedagogens tankar:

Jag är fascinerad över hur snabbt datorerna blev ett naturligt redskap, precis som böcker, penna och papper. Det märks att eleverna är vana vid att ha tillgång till en dator. Det får ju inte bli så att skolan är en isolerad ö långt ifrån den verklighet eleverna annars lever i. Det känns som om vi nu arbetar på ett sätt som bättre stämmer överens med elevernas vardag.
Det känns positivt att jag som pedagog i högre utsträckning kan skifta mellan att eleverna arbetar enskilt, tillsammans eller tävlar mot varandra, beroende på vad man har för syfte med lektionsmomentet. Vissa moment passar att intensivträna medan andra måste tränas under längre tid. Det finns moment som gynnas av att eleven arbetar i grupp, medan andra måste tränas enskilt. Oavsett vilket finns datorn alltid där som ytterligare ett verktyg, precis som böcker, penna och papper.

Med datorns hjälp får eleverna fler redovisningsalternativ och för många elever är datorn ett stort stöd i de muntliga redovisningarna. Med hjälp av olika program som t.ex. PowerPoint kan de kombinera text, ljud, bild, och film som de önskar för att kunna framföra en presentation av det de har lärt sig. Tidigare har de varit hänvisade till ett fåtal redovisningsalternativ och kanske sådana som inte alls passar just den eleven. För många elever kan en bild, en videosnutt eller textstöd vara en stor tryggheten att ha bakom sig under redovisningstillfället. För de eleverna som inte är så kreativa kan en bild eller en ljudslinga lyfta redovisningen oerhört mycket.

En annan stor fördel är att de olika hjälpmedlen finns tillgängliga för alla elever på ett enkelt sätt, oavsett om det gäller talsyntes, möjlighet att få texten uppläst, stavnings- eller ordförståelseprogram. Precis som det står i läroplanen LGR11 ”ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra” Eftersom de olika hjälpprogrammen finns på alla datorer blir det inte lika utpekande att man av olika anledningar behöver stöd i sitt lärande. De elever som behöver stödet har det tillräckligt tufft ändå.

Genom vår lärplattform Fronter har elever, föräldrar och vi pedagoger ett gemensamt forum där vi alla kan följa elevens arbeten. Som pedagog kan jag lätt be eleverna att tillsammans med mig i skolan testa de nya redskap som jag lagt ut, för att jag ska vara säker på att de sedan kommer att klara det själva, alternativt kan visa det för sina föräldrar. Det förenklar för mig när eleverna sparar sina arbeten i individuella mappar, eftersom jag då enkelt kan gå in och läsa elevernas arbeten och ge feedback under arbetets gång. Arbeten vi jobbar med kan visas hemma och även arbetas vidare med oavsett var man befinner sig. Provverktyget är ett sätt att förhöra glosor. Då kan även föräldrarna se vad eleverna har i läxa och tillsammans med barnen följa deras resultat och läsa mina kommentarer. Inga fler borttappade lösblad!

Vi har startat en klassblogg och tanken med den är bland annat att vi på ett intressant och roligt sätt ska kunna förmedla våra kunskaper, samt få ta del av andra människors kunskaper och tankar kring geografiska platser precis som läroplanen LGR11 beskriver att ”genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.”

Det är viktigt att få respons på sina arbeten och vår förhoppning är att vi med hjälp av klassbloggen både ska få fler mottagare och dessutom verkliga mottagare, vilket gör att eleverna måste tänka till lite extra. Program som Google Maps och Google Earth ger oss fantastiska möjligheter att skapa förståelse för världens olika hörn.

När eleverna använder sig av information på nätet kommer man lätt in på diskussioner om t.ex. upphovsrätt och källkritik. Enligt läroplanen LGR11 ska undervisningen ”ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.” Eftersom man diskuterar dessa frågor i sitt naturliga sammanhang blir de meningsfulla för eleverna.

Med datorer och Internet finns det oändliga möjligheter och därför är stödet och samarbetet med kollegiet såväl på skolan som på de andra skolorna i kommunen värt ofantligt mycket. Skulle man stått helt själv i detta gigantiska flöde hade det varit ett enormt arbete sålla bland alla digitala möjligheter.

Jag upplever att såväl kommunens som vår egen skolas satsning på att vi pedagoger ska ges tillfällen till att diskutera och delge varandra nya program, digitala läromedel, verktyg, spel etc. blir en puff framåt. Satsningen på föreläsningar, TeachMeets och workshops är till stor nytta. Jag vågar ta tag i och prova nya saker som både kan förbättra och underlätta mitt arbete som pedagog, men jag vågar också misslyckas. Den här satsningen har gett så många pedagogiska diskussioner, även utanför den digitala världen, som vi troligtvis inte hade hamnat i annars och det är sådana här diskussioner som gör att vi utvecklas och går framåt tillsammans med våra elever!

Elevernas och pedagogens tankar har sammanställts av Södra Utmarkens Projektgrupp för 1-1 satsningen

Fika på Nyhem

Sharing is caring är ledordet när vi på Nyhems rektorsområde arbetar med att genomföra kommunens en-till-en projekt. Som yttre form för detta har vi valt att satsa tid och kraft på gemensamma utvecklingsträffar, IKT-caféer.

Kommunens En till en-projekt ska löpa under tre års tid. Vi har i skrivandes stund hunnit drygt en sjättedel in i projektet. Det är ungefär så här mycket:




Det är bra att ha det i åtanke. Ibland kan man ju lätt bli frustrerad över att det tänkta paradigmskiftet inte redan infallit eller åtminstone kommit längre.
MEN ändå! Vi är på väg! Under hösten 2012 låg fokus i första hand på att få ut de nya datorerna till grundskolans sjunde-klassare och läsplattor till eleverna på särskolan. Utdelningen av datorerna skedde under en smula pompa och ståt i aulan och lyckan sken i mottagarnas ansikten. Det kändes som om det faktiskt var något stort på gång. Utdelningen av läsplattor har däremot tagit längre tid än vi räknat med och blev inte så samordnad tidsmässigt, vilket ledde till att festligheterna runt själva utdelningen tyvärr inte fick samma form som för grundskolan.
Nu är maskinerna dock ute och det egentliga arbetet med En till en som det utvecklings-projekt det är, har kunnat sjösättas och de första årtagen är tagna.

IKT-caféer och Digital Storytelling

På Nyhemsskolan har vi valt att starta med inspirationsmöten, s.k. IKT-caféer, för all berörd personal. Under hösten hann vi med att genomföra tre caféer och under våren har vi hittills haft ett. Vi har dessutom hunnit med två utbildningsdagar i Digital Story-telling, en för pedagoger och en för assistenter, företrädesvis på grundsär- och gymnasiesärskolan. Detta för att personalen i grundskolan skulle få förståelse för vad eleverna gjorde under den utbildningsdag de sedan fått i Digital Storytelling med skolans IT-pedagog, Göran Söderlund. För särskolan är det ett mycket bra redskap att använda till dokumentation av olika slag.
Utvärderingen av elevernas behållning av sin utbildningsdag var entydigt positiv och alla har nu hunnit visa för de andra vad de åstadkom under dagen.
Under IKT-caféerna har vi varit uppdelade i grundskole- och särskolepersonal men alltid haft en gemensam fikastund först. Upplevelsen av att det på sina håll varit lite rörigt i början har övergått till en känsla av att dessa träffar ger tid att förkovra sig i ett nytt verktyg och dess möjligheter. Många av
de frågor som i början uppstod kring grundläggande hantering av datorer och läsplattor har nu blivit besvarade och en stor del av den berörda personalen hanterar nu en hel del av de problem som uppkommer - själva eller med hjälp av hjälpsamma kollegor.
Förutom själva fikastunden har formen för caféerna varierat. Från att vi själva i en-till-en-gruppen har styrt val av innehåll, planering och genomförande, har vi provat att dela ut föreläsningsuppdrag till personal som har intressanta idéer på gång och att ge helt öppen tid till arbets- och ämneslagen till att själva disponera den för sitt område. Vid nästa café ska vi försöka genomföra ett första mini-TeachMeet. Inför detta försöker vi peppa kollegor vi vet har saker att dela med sig att göra just det. Det ska bli mycket spännande

En annan dimension

Vad tycker då personalen om arbetet så långt? De kommentarer som ges visar på både ris och ros. En sak är dock säker och det är att digitaliseringen gett en knuff till att diskutera pedagogiska frågor.
– Det ger absolut en annan dimension till undervisningen, säger Patrik Nyqvist, som arbetar som lärare i SO. Man har nu alltid har tillgång, datorn finns alltid finns där. Man kan vara spontan och man behöver inte tänka på att boka datasalen.
- Den digitala tekniken tillåter eleverna att dokumentera och redovisa i nya former. Där har vi varit igång ett tag nu med att att eleverna lämnar arbeten i olika former på Fronter. Vi gör också traditionella grejer, som att eleverna spelar upp små scener ur gamla testamentet men då ordnar de ofta bakgrunder via smartboarden.
Att förändra undervisningen på ett djupare plan, att göra stora förändringar redan på planeringsstadiet, tar lite längre tid, tror jag.

– En risk jag har märkt är att eleverna glömmer boken som läromedel. De vill hellre googla och hittar i och för sig bra sidor
men orkar sällan läsa längre text som står där. Svaren ska helst stå på de första raderna. Så det är kanske en nackdel och det måste man kämpa med. Det gäller att se datorn som ett verktyg och inte som lösningen på alla problem.

Läsplattor på särskolan

På särskolan har man sökt andra vägar att gå vad det gäller tilldelningen av digital utrustning, eftersom de individuella förutsättningarna för användandet varierar mycket mer. Det vanligaste är dock att man har någon typ av läsplatta. Eftersom läsplattor använder sig av appar, har mycket av de pedagogiska caféerna rört sig kring de möjligheter dessa ger men också hur man använder plattorna effektivt, t.ex. genom att låsa funktionerna till just det man för tillfället vill träna.
- I första hand ser jag detta som ett hjälpmedel för att bli självständig, säger Martina Andersson, som jobbar med elever som läser enligt grundsärskolans kursplan med inriktning mot träningsskola.
– Därför har vi valt att använda en iPod (liten läsplatta), eftersom de är smidigare att bära med sig. Vi har även en gemensam iPad som vi använder i pedagogiska situationer men även som rastförströelse.

– Eftersom behoven har sådan bredd är det ju en omöjlighet att få all den information man behöver på de pedagogiska caféerna men det har varit ett bra sätt att börja på, för vi har ändå en hel del kompetens innanför våra egna väggar. Sedan måste man också börja använda andra kanaler. Ett bra ställe är t.ex. ”Appar för Särskolan” på Facebook. Man hittar så småningom de appar man känner att ens elever har behov av och utvecklar användandet av dem.

– Vi kan redan se hur mycket de digitala hjälpmedlen betyder för eleverna; att de interagerar mer och faktiskt får hjälp att ändra sitt beteende.

Vid närmare eftertanke kan man nog slappna av från frustrationen över att vi inte sett det där paradigmskiftet än. Det är på väg!

Hemsidan som pedagogisk idé

 
” Nous sommes un groupe d’élèves en français niveau 4. Le but principal de ce site est d’améliorer notre français. Nous allons publier des oeuvres liés à notre livre de textes, raconter nos voyages avec des photos et des mots, commenter des actualités du monde francophone et autre choses. Nous vous souhaitons les bienvenus à notre site!”
Citatet är hämtat från hemsidan Français som är ett skolarbete på Ängelholms Gymnasieskola. I arbetet med hem-sidorna skapar eleverna tillsammans material som de får möjlighet att dela med andra än med bara läraren. Här ges möjlighet att använda olika tekniker för att visa sina kunskaper och lust och motivation väcks när det som görs känns viktigt och intressant.

”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.Det är skolans ansvar att (---) varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.”Läroplan för gymnasieskola 2011

Läsåret 2011/2012 deltog vår IKT-pedagog Cecilia Nilsson med sin klass NV2ab i tävlingen Webbstjärnan. Cecilias upptäcks-färd i webbpubliceringens värld inspirerade många av oss kollegor och hösten 2012 arrangerades en workshop där vi fick lära oss grunderna som behövs för att komma igång med ett projekt. Nio av gymnasieskolans pedagoger deltog vid denna workshop och nu finns elva hemsideprojekt på gång.

I Franska steg 4 undervisar Ingela Persson. När Ingela kände att intresset för språkstudierna svalnade i gruppen funderade hon på hur ny entusiasm skulle kunna skapas. Det behövdes något nytt och hon beslutade sig för att presentera idén om att skapa en hemsida på franska. Kursplanen tar upp att eleverna ska kunna ”formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare” och på hemsidan bloggas det om fransk historia, sammanfattningar av nyhetsartiklar, musik med mera. När en elev i klassen fick ledigt för att åka på semester kunde gruppen följa hans äventyr i Thailand i ord och bild, allt naturligtvis på franska. Just nu håller gruppen på att förbereda en film för hemsidan. I denna ska Ängelholm med omnejd presenteras så att eleverna från vår vänskola i franska Redon ska känna sig väl förberedda inför sitt besök hos oss i vår. På detta sätt tränar eleverna även sin muntliga förmåga. Alla är överens om att man lär sig mycket av detta sätt att arbeta. Eleverna inspireras av att skriva för ”riktiga” läsare och de anstränger sig för att författa texter som är formellt rätt och lätta för mottagaren att förstå. Läs gärna mer på sidan http://engelfranska.se/.

På El- och energiprogrammet, inriktning datorteknik används hemsidan i kärnämneskursen Svenska 1 och karaktärsämneskursen Datorteknik 1a. Flera av ungdomarna tycker att man anstränger sig mer när man skriver för ”riktiga” läsare, det blir mer seriöst. Läraren i svenska, Cecilia Nilsson, menar att hemsidan som form passar bra när det gäller t ex att skriva olika typer av texter anpassade för mottagaren. Som exempel nämns att eleverna recenserar olika datorspel vilket är exempel på argumenterande texter. När läsarnas frågor ska besvaras måste språket anpassas efter läsarens datorkunskapsnivå. Just nu arbetar klassen med att redovisa romanen Percy Jackson – född till hjälte på olika sätt. De kan välja att arbeta i Minecraft, Sketchup, Creaza eller Google Maps. Allt kommer att publiceras på http://ronnedata.se/.

Från karaktärsämneskursen kommer bland annat moment som tar upp datorns olika delar, hur en dator är uppbyggd och fungerar, hur man meckar med sin dator och här finns även möjligheten för läsarna att ställa tekniska frågor och få svar. Läraren reflekterar kring hur viktigt samarbetet lärarna emellan är eftersom eleverna berör så olika kompetensområden i sitt arbete.
Jag frågar om hur ungdomarna arbetar med källkritik och upphovsrätt. ”Äh, det skiter vi i… ” svarar någon först med glimten i ögat, men när vi pratar vidare kommer det fram att uppgifter kontrolleras i flera olika källor. När det gäller bilder har de fått tips på sidor med fria bilder, men upplever att det är svårt att hitta rätt motiv här. Det är frestande att hämta bra bilder på nätet.

Med sidan Framtidsekonom, http://framtidsekonom.se/, vill ekonomerna i EK2a presentera sitt program och skolan för elever i årskurs 9 och deras föräldrar. Arbetet görs inom ramen för Svenska 2 där läraren Eva Liljeblad föreslog detta arbetssätt eftersom det passar så bra till kursplanens moment gällande texters syfte, mottagar-anpassning och språklig konstruktion. Eleverna har också fått värdefulla råd av lärarna i Företagsekonomi när det gäller frågor om marknadsföring. Eleverna tycker att det är roligt att göra något lite annor-lunda. De har gått in för uppgiften som upplevs som spännande, utmanande och inspirerande. Områdena som man valde att presentera har delats upp mellan eleverna och alla grupper har tagit ansvar för sin del. Det fungerar ju inte att ha en hemsida med en flik utan innehåll! Klassen nämner tävlingsmomentet i Webbstjärnan som viktigt, att kunna vinna 20.000 kr lockar lite extra!

.SE och Webbstjärnan
.SE är en stiftelse som ansvarar för och sköter driften av .se-domänerna. Utöver det driver .SE utvecklingen av Internetanvändandet i Sverige. En del i detta utvecklingsarbete är skoltävlingen Webbstjärnan där uppgiften är att göra en webbplats av ett valfritt skolarbete. Våra hemsidor är med i Webbstjärnan där skolor som vill delta får kostnadsfria .se-adresser och plats på webbhotell. Du kan läsa mer på http://www.webbstjarnan.se/ och https://www.iis.se/.

Av Kate Paulsson, Ängelholms gymnasieskola